”Lär av Finland: Så kan antalet specialkostportioner i skolan minska”

Skolstart betyder läxor, gympapåsar och kanske en ny klasskompis eller två. Men det betyder också minst en måltid per dag i skolans regi. För en del barn och föräldrar är måltiden dagens stora oro. Riskerar mitt barn att få i sig något hen inte tål? Visst har jag mobiltelefonen nära till hands under lunchtid, om skolan skulle ringa? I snitt har två elever i varje skolklass en födoämnesallergi och antalet allvarliga allergiska reaktioner bland barn ökar. Nu behövs ordentliga allergiutredningar inom vården och en kompetenshöjning bland skolpersonal kring matallergi. 

Allt fler föräldrar och barn efterfrågar specialkost vilket har resulterat i att var femte skollunch i dag är specialkost. Det innebär en högre kostnad för kommuner, men även en ökad börda för personalen. För barn, elever och deras vårdnadshavare innebär behovet av specialkost både extra kostnader, merarbete och en stor portion oro. 

Enligt Skolverket är specialkosten i snitt 25 till 30 procent dyrare jämfört med annan skolmat. Samma förhållande gäller också i hemmet. I förskola och skola finns en risk för att barn med de allvarligaste allergierna får betala ett högt pris när allt fler anmäler särskilda matönskemål, när det uppstår stress i mathanteringen och resurserna inte motsvarar behoven. 

Majoriteten av alla barn och elever med allergi kommer någon gång att få en allergisk reaktion i skolan eller förskolan. Reaktionerna är i vissa fall livshotande. Det lägger ett stort ansvar på skolans kökspersonal att ha fungerande rutiner för hantering av livsmedel och informationsöverföring. Samtidigt har skolpersonal under senaste åren flaggat för en ohållbar arbetsbörda till följd av ett ökande antal specialkostönskemål. 

Finland har genom en bred folkhälsosatsning 2008–2018 på astma och allergi bland annat fokuserat på matallergier. Genom kunskapshöjning inom vården, förbättrade allergiutredningar, regelbundna uppföljningar, ökad kunskap inom skolan och nationella riktlinjer för allergisjukdomarna har man lyckats minska antalet specialkostportioner i skolan med nästan 50 procent.

Astma- och Allergiförbundet vill se en liknande folkhälsosatsning i Sverige. För att genomföra det krävs:

￭ Att en myndighet ges ansvar för matallergier. Vi behöver ett nationellt system för hantering av allergisjukdomarna, från diagnos och behandling till enhetliga intyg gällande specialkost. 

￭ Den som befaras ha en matallergi måste skyndsamt ges möjlighet till utredning och bedömning. Väntetiden för att utreda en misstänkt allergi, överkänslighet eller intolerans är alldeles för lång i många delar av landet. 

￭ Regelbundna uppföljningar inom vården för barn och elever med matallergier.

￭ En kunskapshöjning till all personal inom förskola och skola, både serveringspersonal och personal med elevansvar. 

Sverige behöver följa Finlands exempel, genomföra en kunskapshöjning inom vården om matallergier, införa nationella riktlinjer för diagnos, behandling och uppföljning. Barn med allergier som behöver specialkost har rätt att serveras mat de kan äta utan att vara rädda för en allvarlig allergisk reaktion. De som behöver specialkost ska få det!

Maritha Sedvallson, ordförande Astma- och Allergiförbundet

Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och Allergiförbundet