”Lär av Danmark – så kan vi utveckla våra idrottsanläggningar”

Danmark har under mer än 25 år haft en nationell anläggningsfond, LOA-fonden, som har gjort just det som Boverket, Sveriges Kommuner och Regioner och Riksidrottsförbundet pekar på: Fonden ger innovationsstöd för att bygga nytt och bygga om idrottsanläggningar så att de blir flexibla och anpassade till nutid och framtid. Man har samtidigt byggt kunskap under 25 år hur det ska göras. 

Platser för idrott och fritid är, likt skolor och grönytor, viktiga funktioner för att skapa attraktiva boendemiljöer. Ett starkt föreningsliv i människors närområde, skapar möjligheter till social hållbarhet, en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa. Det är något som pandemin har blixtbelyst under snart ett och ett halvt år. 

LÄS OCKSÅ: Vi måste orka sätta Sverige i rörelse igen

Med en allt mer stillasittande befolkning växer ohälsotalen i oroväckande takt. Livsstilssjukdomar blir allt vanligare, orsakar större lidande och kostar mer för samhället. Pandemin har tyvärr ökat den fysiska inaktiviteten ytterligare. Just nu kämpar våra 19 000 idrottsföreningar febrilt för att få tillbaka alla de som varit utestängda från sin idrott under lång tid.

LÄS OCKSÅ: ”Bryt ohälsopandemin och frigör resurser till välfärden” 

För att lyckas att hålla svenska folket i rörelse behöver idrottsrörelsen två grundpelare att stå på.

￭ Idrottsanläggningar och idrottsmiljöer där vi kan träna och tävla.

￭ Kompetenta och engagerade ledare som stimulerar till utveckling, formar idrotten utifrån barnens, ungdomarnas och de vuxnas behov och skapar glädje och gemenskap.

För punkt två genomför vi nu stora satsningar, inte minst med hjälp av det återstartsstöd som regeringen har beviljat idrottsrörelsen för att möta pandemins effekter.

Den första punkten utgör ett problem som har vuxit under decennier. Många idrottsanläggningar i Sverige är byggda på 1960- och 1970-talet och är uttjänta. Mycket har hänt i samhället och i idrotten på ett mer än ett halvt sekel och de gamla idrottsanläggningarna och idrottsmiljöerna för den breda idrotten behöver moderniseras. 

LÄS OCKSÅ: Scouterna: Sluta särbehandla sporten, politiker! 

Många idrottsföreningar äger och driver sina idrottsanläggningar. Men den stora delen av anläggningsbeståndet i Sverige finansieras av landets kommuner. För att möta behoven av nya och bättre anpassade platser för framtidens idrott, så behöver kommuner få hjälp och stöd. Det behövs samlad kunskap på nationell nivå för att kommuner och idrottsföreningar inte själva ska behöva uppfinna hjulet när idrottsanläggningar planeras eller renoveras. 

I Riksidrottsförbundets kommunundersökning från 2019 anger ungefär hälften av Sveriges kommuner att de till stor eller mycket stor del vill få stöd inom frågor som rådgivning, inspiration och kunskapsstöd vad gäller utformningen av nya ytor. Råd och stöd kring att tänka på nya sätt ligger därmed i topp vad gäller kommunernas efterfrågan. Behovet av en samlad kunskap och stöd har även Boverket identifierat i sin utredning Miljöer för idrott och fritid - Hur kan kunskap utvecklas, samlas och förmedlas.  

Sverige behöver följa Danmarks exempel med en nationell anläggningsfunktion. Den skulle ge möjlighet att stödja kommuner i enskilda projekt, samla kunskap som i dag finns eller utvecklas och bli en katalysator för bättre idrottsanläggningar som passar fler. Det är ett resurseffektivt sätt att utveckla hållbara anläggningar och idrottsmiljöer, både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Regeringen bör därför snarast införa en nationell anläggningsfond.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet