Längs järnvägen växer jobben fram

Nedrivna kontaktledningar, brinnande ställverk och lövhalka är välkända och återkommande anledningar till att alltför många tåg är försenade. Sveriges järnvägar måste rustas upp, för resenärernas och klimatets skull.

Men även om vi rustar upp befintlig järnväg och ökar driftsäkerheten så kvarstår det största problemet, kapacitetsbristen. Det är helt enkelt för trångt på spåren, vilket begränsar möjligheten att flytta över gods från väg till järnväg och skapar osäkerhet för dem som pendlar. Sverige behöver mer järnväg och det så fort som möjligt.

Det är redan beslutat att en ny modern järnväg ska byggas närmast de tre storstäderna. Ostlänken mellan Järna söder om Stockholm och Linköping är påbörjad, planeringen för Göteborg-Borås respektive Lund-Hässleholm pågår. Det är bra, men dessa tre delsträckor bör byggas ihop till en sammanhängande järnväg för att ge maximal nytta.

Med en sammanhängande modern järnväg, ibland kallad höghastighetsjärnväg, kortas restiden med tåg mellan Göteborg och Stockholm med mer än en timme och med drygt två timmar mellan Stockholm och Malmö. Tåget kommer då att vara det snabbaste och miljövänligaste färdsättet mellan våra tre storstäder.

75 procent av resenärerna beräknas dock kliva på och/eller av vid någon av de mellanliggande städerna. Järnvägen gynnar alltså i första hand dem som pendlar regionalt. När restiden till nästa stad längs järnvägen blir 25 minuter knyts Göteborg, Borås, Jönköping, Linköping och Norrköping ihop, precis som städerna i Mälardalen.

Det innebär bättre förutsättningar för näringslivet och de offentliga arbetsgivarna att hitta rätt kompetens och för arbetstagarna att hitta det jobb de verkligen vill ha och trivs med. På sikt kan nya stambanor skapa en gemensam arbetsmarknad, med stora effekter på sysselsättning och ekonomisk utveckling i hela södra Sverige. Nya stambanor är ett viktigt steg i riktningen mot ett kollektivtrafiksamhälle, tillsammans med investeringar i befintliga banor samt lokal och regional kollektivtrafik.

En lång och utdragen byggtid ökar kostnaderna och skjuter nyttorna på framtiden. Därför behöver finansiering ske utanför den nationella planen och en alternativ finansieringslösning tas fram.  Så får vi också resurser till att satsa på en modern järnväg i hela Sverige, exempelvis längs Norrlandskusten.

Kostnaden för de tre beslutade delsträckorna är 110 miljarder kronor. Ytterligare cirka 120 miljarder behövs för att bygga ihop sträckorna. Sett till nyttorna och till att det är en anläggning för 100 år av klimatneutrala transporter är det välinvesterade pengar. Nyttorna är för övrigt inte begränsade till den nya järnvägens sträckning. När Södra- och Västra stambanan avlastas ökar punktligheten och det blir plats för fler regional- och pendeltåg. Beräkningar från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) visar att tre gånger så mycket gods som i dag kommer att kunna transporteras på södra- och västra stambanan när de nya stambanorna är färdigställda.

2019 har det skett ett trendbrott i resandet. Under årets första åtta månader ökade resandet med fjärrtåg med nio procent samtidigt som inrikesflyget minskade lika mycket. Det visar att intresset för att resa med tåg är stort, liksom möjligheterna om vi väljer att investera i järnvägen. Söderut behöver inte Malmö vara slutstation utan ett stopp på vägen mot Köpenhamn eller Hamburg. Redan år 2028 planeras Fehmarn-Bält-förbindelsen öppna, vilket ger restider mellan Malmö och Hamburg på under tre timmar.

Resenärerna väljer tåget när möjligheten finns. Nu uppmanar vi regeringen och statsrådet Tomas Eneroth (S) att bjuda in till samtal och till de inbjudna att tacka ja, så att Sverige kan börja bygga den järnväg som behövs för att binda ihop huvudstaden, Götaland och Europa på ett effektivt och miljövänligt sätt.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren