Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Läkarupprop: Glöm inte den mänskliga kontakten när AI introduceras i vården

Artificiell intelligens, AI, bör användas i sjukvården — men med förnuft. Symptom som i en digital algoritm skulle kunna uppfattas som alarmerande kan av läkare bedömas som godartade, skriver ett nätverk av läkare.

Publicerad: 13 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Automatiska EKG-bedömningar har funnits i flera år — men utan en läkare som värderar tolkningen blir det ofta övertolkningar och även missade diagnoser, skriver ett läkarnätverk.

Foto: MOSTPHOTOS


Ämnen i artikeln:

Artificiell intelligensSjukhusLäkareDigitaliserad vård

AI ingår i vårt vardagsliv. Datorprogram och mobiler anpassas till våra behov, men skapar också nya sådana. Utfodringen av kor i industrialiserade ladugårdar styrs med AI liksom lagerhållning i mataffärer. AI kan också användas för att övervaka, styra våra handlingar och få oss att spela på nätkasinon. 

Skulle AI kunna ta över vården? Forskningen om AI i vården är splittrad. Alltmer avancerade it-system utvecklas med inslag av AI. I vården finns olika typer av digitalt baserade stöd vilka främst används för diagnostik. Automatiska EKG-bedömningar har till exempel funnits i flera år — men utan en läkare som värderar tolkningen blir det ofta övertolkningar, och även missade diagnoser. 

Läkare förlitar sig i dag i begränsad omfattning på AI. En läkares kliniska arbete har sin grund i samtalet mellan patient och läkare och den fysiska undersökningen.  Patientens delaktighet vid planering av utredning och behandling ingår i den relation som byggts upp och som kommer att avgöra om patienten följer överenskommen behandling. Patienterna ställer frågor till läkaren om diagnos, utredning, medicinering etc. Vid ett gott samtal kan oro stillas redan under den första konsultationen med en läkare med både medicinsk kompetens och kunskaper i patientcentrerad samtalsmetodik. Efter besöket följer läkaren förloppet, gör omprövningar och kompletterande undersökningar, kommunicerar dessa med patienten och ingriper vid behov i förloppet. 

En avgörande mänsklig sida i patient-läkar-kommunikationen glöms bort vid diskussioner om AI i sjukvården. Symptom som i en digital algoritm skulle kunna uppfattas som alarmerande kan av läkare bedömas som godartade, varvid man lägger sig på en lägre initial medicinsk utredningsnivå och i stället använder aktiv uppföljning för övervakning av symptomen. Genom dialogen minskar man överutredning, sjukskrivning, oro och lidande och använder vårdens resurser på bästa sätt. Att fysiskt undersöka patienten och väga in subtila detaljer såsom ansiktsuttryck och kroppsspråk har stor betydelse för diagnostiken och ger patientkunskap som är svårfångad i en algoritm. 

En del politiker, administratörer, konsulter och ekonomer tror att AI kan ersätta läkaren till exempel genom att man låter AI förskriva läkemedel till patienter utan läkarbedömning. Men internet-information kan öka oron för sjukdomar och viss medicinering. Informationen behöver därför kalibreras i kontakt med erfarna professioner i sjukvården.  Evidens saknas för att digitala stöd (AI) kan ersätta kontakten med en läkare och vi vill därför uppmana till saklighet i diskussionen. Ny teknik bör införas först när ett behov tydligt definierats och när det finns vetenskapligt bevis för stor nytta med minimal risk för skada - som i all annan medicinsk utveckling. 

Den förra regeringens e-hälsosatsning — med målsättning att Sverige senast 2025 ska bli ”världsledande” inom detta område — kan leda till förhastat införande av tekniska AI-lösningar utan risk- och konsekvensanalys. Den utbredda misstron mot sjukvårdsledningar förklaras delvis av att vårt professionella arbete i alltför hög utsträckning styrs av politiska visioner utan förankring i vårdens realiteter. Det finns starka ekonomiska drivkrafter för att sälja datoriserade system och att utnyttja dessa för att ta kontroll över patientdata. Politiker och tjänstemän har ibland haft svårt att stå emot dessa krafter, vilket medfört stora resursförluster. 

Vi sex undertecknare — och ytterligare 68 läkare — inom ”nätverket för olämplig styrning av sjukvården” vill inte ha ogrundat önsketänkande kring AI-produkter. Istället vill vi att man fokuserar på lösningar av verkliga problem tillsammans med oss som jobbar kliniskt med patienter inom hälso- och sjukvården. Då kan vi tillsammans verka för en välgrundad, transparent och omdömesgill utveckling av AI i sjukvården. Vi tror att det finns stor potential för framtida utveckling av AI i gränssnittet mellan människa och verktyg tillsammans med professionerna.

Töres Theorell
Professor emeritus i psykosocial medicin vid KI

Rurik Löfmark
F d kardiologiöverläkare och docent i medicinsk etik

Stella Cizinsky
Överläkare i kardiologi, verksamhetschef vid Universitetssjukhuset Örebro

Mikko Hellgren
ST-läkare i allmänmedicin vid Kumla Vårdcentral och forskare vid Örebro universitet

Andreas Nyström
Ortoped i Uppsala

Maria Wolf
Specialist i allmänmedicin och doktorand vid KI

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev