Läkarstudenter är en resurs för vården – använd dem!

Med anledning av den senaste tidens debatt om läkarstudenters roll i vården vill vi klargöra att vi är positiva till förslag som kan förbättra tillgången på vårdplatser, patientsäkerheten och arbetsmiljön.

Läkarstudenter som tidigt under sin utbildning arbetar i vården, exempelvis under sommaren, får värdefulla erfarenheter. De tillför också hög kompetens och bidrar på ett säkert sätt med rätt handledning. Regelverket för detta behöver, så som för andra på arbetsmarknaden, vara tydligt.

Läkarstudenter som har fullbordat studier till och med den nionde terminen kan anställas som underläkare. Det är en win-win-situation. Arbetsgivare får möjlighet att säkerställa bemanningen och den enskilde läkaren ges möjlighet att arbeta och utvecklas i sin framtida roll som läkare.

För underläkaren är arbetslivserfarenheten innan läkarexamen viktig och det har ett värde att etablera kontakter på arbetsmarknaden. Det är under den perioden som hen för första gången får prova på att stå på egna ben. Hen får lära sig det dagliga arbetet och utvecklas i sin roll som läkare.

Den rådande bristen på AT-platser har skapat hög konkurrens om platserna och väntetiderna är långa. Erfarenheten av att arbeta som underläkare innan AT är mycket värdefull och ofta direkt avgörande för om individen får en framtida tjänst eller inte.

Det är hög tid att regionerna tar ansvar för situationen och utökar antalet allmäntjänstgöringsplatser (AT). Inför framtiden är det också ytterst viktigt att antalet bastjänstgöringsplatser (BT), kopplade till den nya läkarutbildningen, dimensioneras så att läkarna kommer ut i hälso- och sjukvården utan onödig fördröjning.

För läkarstudenter som inte fullgjort termin nio finns möjlighet att ta anställning som läkarassistent. En sådan tjänst ger inte studenten rätt att arbeta som läkare, men rätt utformad innebär den möjligheter till en god introduktion till praktiskt arbete i hälso- och sjukvården, samtidigt som studentens kompetens tas till vara. Samtidigt kan andra yrkeskategorier där det råder brist avlastas för att patienter ska få bra vård i rätt tid.

Tjänsten som läkarassistent är en bred och flexibel tjänst som öppnar upp för anställning av de läkarstudenter som ännu inte är behöriga att anställas som underläkare. Ett positivt exempel på hur vården kan använda sig av läkarstudenter innan termin 9 är Bild- och funktionsmedicinskt centrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sommaren 2015 anställde sjukhuset läkarstudenter för att förkorta köerna till magnetkameraundersökning. Antalet magnetkameraundersökningar ökade den sommaren med 48 procent jämfört med föregående sommar.

I dag är det tyvärr svårt för många studenter att få tjänst som läkarassistenter, trots hälso- och sjukvårdens skriande behov av bemanning. Det är hög tid för vårdens arbetsgivare att planera för sommarens bemanningsutmaningar. Vår rekommendation är att locka så många läkarstudenter som möjligt till arbete som läkarassistenter eller underläkare beroende på om de passerat termin 9 eller inte.

Vägen till läkarlegitimation är lång och studenternas ökande kunskaper under utbildningen måste självklart tas till vara i hälso- och sjukvården. Patienterna, personalen och läkarstudenterna vinner på att det finns goda möjligheter till relevanta anställningar som utvecklar kunskap och kompetens före läkarexamen. Bristen på dessa möjligheter är en faktor som gör att fler och fler läkare väljer karriärer utanför hälso- och sjukvården.

Vårdens arbetsgivare behöver därför veta att läkarstudenter innan termin nio kan anställas som läkarassistenter och efter termin 9 som underläkare samt att båda grupperna på olika sätt kan bidra till att patienter får god vård i rätt tid.

Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund

Karin Båtelson, förste vice ordförande Sveriges läkarförbund och ordförande Sjukhusläkarna

Jonas Ålebring, ordförande Sveriges yngre läkares förening (Sylf)

Theodor Lav, ordförande Sveriges läkarförbund Student