Läkarförbundet: Så kan regionerna lösa läkarbristen

Hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är en av det kommande decenniets viktigaste välfärdsfrågor. Det konstaterar företrädare från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och regeringen – och vi läkare håller med. Utmaningarna är många då kompetens- och personalbristen har blivit ett hinder för vårdens utveckling, både i storstäder och i glesbygd. Samtidigt har Sverige en växande andel äldre i befolkningen, vilket ökar behovet av vård. För att möta det ökade vårdbehovet, samt uppnå målet om en god och jämlik vård i hela landet, behövs förändring.

Nyligen publicerade SKR rapporten ”Möt välfärdens kompetensutmaning – rekryteringsrapporten 2020”. Av rapporten framgår det att rekryteringsbehovet av läkare i sjukvården kommer att öka med cirka 400 läkare årligen fram till och med 2029. För att bromsa den utvecklingen vill SKR bland annat att fler arbetar heltid och går senare i pension.

För att läkare ska kunna och vilja arbeta längre måste arbetsvillkoren vara mer flexibla och anpassas efter var och ens individuella förutsättningar. Något som skulle ge positiv effekt och leda till ett längre arbetsliv och bibehållandet av kompetens i organisationen är att beakta äldre läkares önskemål om att bli befriade från nattarbete.

Bland flera läkare som arbetar deltid finns även en vilja att gå upp i arbetstid – om rätt förutsättningar ges. I en enkät från Läkarförbundet uppgav mer än hälften av de tillfrågade specialisterna i allmänmedicin att de under de senaste två åren har funderat på att helt lämna vården på grund av sin dåliga arbetsmiljö. Lika många svarade att de har gått ner i arbetstid för att orka med sitt arbete. Enkäten visar samtidigt att 44 procent av de svarande allmänläkarna skulle öka sin arbetstid om arbetsmiljön var bättre. En bättre arbetsmiljö skulle således ge fler arbetade läkartimmar.

En annan helt central del för kompetensförsörjningen är utbildning. En faktor som helt lyser med sin frånvaro i SKR:s rekryteringsrapport. En god arbetsmiljö och rimlig arbetsbelastning förutsätter att tillräckligt med personal utbildas.

I dag är det regionerna som enligt hälso- och sjukvårdslagen har det gemensamma uppdraget att utbilda tillräckligt många läkare och specialistläkare. Dessvärre har man misslyckats. Sverige har en historiskt lång kö till läkares allmäntjänstgöring, AT, samtidigt som Socialstyrelsen i en rapport från i år uppger att 19 av 21 regioner har brist på specialistläkare. Väntetiden till att få en AT-tjänst är i snitt nästan ett år, och en fjärdedel av de som väntat i längre än ett år överväger att lämna vården.

Bristen på AT-tjänster och underbemanningen av specialistläkare bidrar till en ansträngd arbetsmiljö och har sannolikt ett samband med de oroväckande sjukskrivningstalen vi ser bland landets läkare. I förlängningen riskerar även patienterna att drabbas. Regionerna behöver tillsätta fler AT-tjänster samt fler ST-tjänster inom specialiteter där det finns en tydlig brist på specialistläkare, eller inom specialiteter som står inför stora pensionsavgångar.

SKR skriver i sin rapport att strategierna för att möta framtidens kompetensutmaningar är att vara en attraktiv arbetsgivare, att hitta nya lösningar och skapa ett hållbart arbetsliv. Läkarförbundet instämmer. Vi läkare tar vårt ansvar. Nu ligger bollen hos regionerna. Är ni beredda att ta ert?

Sofia Rydgren Stale, ordförande, Sveriges läkarförbund