Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Läkaresällskapet: Nu måste personalflykten stoppas

Öppna fler vårdplatser, investera i forskning, bygg ut den nära vården och signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs. Bara så kan man stoppa personalflykten från vården, skriver Svenska läkaresällskapet.

Publicerad: 31 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sverige har i decennier legat i botten bland jämförbara OECD-länder när det gäller antal vårdplatser per capita, skriver Tobias Alfvén, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Foto: Johan Adelgren


Ämnen i artikeln:

VårdskuldenSjukhusVårdplatserVårdpersonal

Läkaryrket är ett fantastiskt yrke. En kombination av att få möta och hjälpa människor, få fördjupa sig i naturvetenskapliga områden och samtidigt få ha ett samhällsperspektiv i allt vi gör. En annan förmån är att jobba i team med andra vårdprofessioner kring patienten. 

Det är också ett privilegium att få arbeta i just den svenska hälso- och sjukvården som finns till för hela befolkningen och som internationellt sett håller hög klass och levererar goda medicinska resultat till rimliga kostnader. 

Ändå fylls vi dagligen med nyheter om att medarbetare inte trivs och vill lämna. På vissa håll och inom vissa professioner handlar det om massavhopp. Läkarförbundet och Vårdförbundet har nyligen på DN-debatt lyft kravet på en kriskommission – ett krav som regeringen avvisat. 

Förklaringen till att man vill lämna trots ett fantastiskt yrke i grunden går sannolikt att härleda till en långvarig personal- och vårdplatsbrist. Sverige har i decennier legat i botten bland jämförbara OECD-länder när det gäller antal vårdplatser per capita. När Sveriges akutsjukhus gick in i pandemin var förutsättningar redan dåliga och marginalerna obefintliga. Under våg efter våg av ökande smitta har personalen fått ställa upp och ställa om för att få vården att fungera. Medarbetare har pressats till det yttersta med tunga pass och liten möjlighet till återhämtning. Samtidigt har det byggts upp en vårdskuld av all annan sjukvård som skjutits fram. 

Mångas förhoppning är att det ska ges rimlig möjlighet att beta av uppskjuten vård samt ges tid för nödvändig kompetensutveckling och återhämtning när pandemiläget lugnat sig. Signalen från regionledningar och sjukhusstyrelser är emellertid splittrad. För närvarande ligger besparingshot omfattande hundratals miljoner riktade mot akutsjukhus runt om i landet som ska realiseras när pandemin är över. Främst är det personal man ska spara in på.  

Personalneddragningar gör att ytterligare vård- och intensivvårdsplatser riskerar att stängas och att patienterna inte får den vård de behöver. De redan knappa resurserna kommer inte att räcka till och om besparingarna genomförs riskerar det få allvarliga följder där de mest sjuka och sköra patienterna drabbas hårdast. 

De medarbetare som blir kvar kommer att behöva springa ännu fortare, vårda ännu fler patienter och ta ännu snabbare beslut. Belastningen ökar ytterligare och vårdkvaliteten och patientsäkerheten hotas. Den onda cirkel svensk sjukvård befinner sig i blir ännu svårare att ta sig ur.

Svenska Läkaresällskapet har i flera debattartiklar uppmanat regionpolitiker att satsa på akutsjukhusen och dess medarbetare i stället för att spara. Några av våra budskap: 

Se till att personalen vill stanna kvar, anställ fler och öppna fler vårdplatser.

Investera i forskning och kompetensutveckling. 

Fortsätt arbetet med att bygga ut den nära vården som kan avlasta. 

Signalera att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och en resurs som ska värnas. 

Det är bara genom sådana åtgärder som vi åstadkommer en sjukvård av hög kvalitet och säkerhet för patienterna. Det viktigaste nu är att återge hopp hos medarbetare inom alla vårdprofessioner som slitit hårt under lång tid för att upprätthålla en god och säker vård i så väl sjukhusvården som primärvården. 

Nu är det dags för regionerna att ta ansvar för att stoppa personalflykten och göra akutsjukhusen till attraktiva arbetsplatser. Detta borde i dag vara det stora gemensamma samverkansprojektet för regionerna tillsammans med utbyggnaden av den nära vården, i tätt samarbete med regering och riksdag.

Tobias Alfvén
Ordförande i Svenska Läkaresällskapet 

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev