Läkare: Argumenten mot resterilisering saknar vetenskaplig och klinisk förankring

I Dagens Samhälle (3/3 2021) kritiserar representanter från Swedish Medtech med flera Socialstyrelsens utredning om återanvändning av medicintekniska produkter. De hävdar att patientsäkerheten äventyras och använder återanvändning av katetrar vid så kallade ablationer (invasiv behandling av till exempel förmaksflimmer) som ett exempel på att så är fallet.

Vi, representanter från samtliga sjukhus i Sverige som utför ablationer, vill med kraft protestera mot dessa osakliga påståenden.

LÄS OCKSÅ: Hur många kronor är en patients säkerhet värd? 

LÄS OCKSÅ SLUTREPLIKEN: Patienterna har rätt till säkra produkter

Den 26:e maj i år införs i Sverige och EU ett förbud mot återanvändning av medicintekniska produkter enligt medicinteknikförordningen (MDR). Många EU länder såsom Tyskland, Nederländerna, Belgien med flera har redan beslutat om ett nationellt undantag medan Sverige ännu inte har kommit lika långt i processen, vilket gör att förbudet träder i kraft redan om ett par veckor.

Socialstyrelsen har nyligen presenterat en mycket gedigen utredning om förutsättningar för att reprocessa och återanvända medicintekniska engångsprodukter i Sverige. Deras konklusion är att det finns förutsättningar för att på ett patientsäkert sätt utföra detta och att undantaget från EU:s förordning bör kunna tillämpas i Sverige.

Det finns flera viktiga aspekter som behöver övervägas kring återanvändning av katetrar och som utreds grundligt i Socialstyrelsens rapport:

• Patientsäkerhet. Återanvändning av katetrar har utförts över hela världen i drygt 30 år. Det finns i litteraturen inte en enda rapporterad allvarlig komplikation relaterad till återanvändning av katetrar och det finns ett stort antal publicerade studier som visar att patientsäkerheten inte äventyras. Enligt vår kliniska erfarenhet finns dessutom färre tekniska problem med en återanvänd kateter jämfört med en fabriksny eftersom fabriksnya katetrar med defekter sorteras bort. I det svenska registret för kateterablation registrerades under perioden 2005–2019 60 000 ingrepp och inte i något enda fall har en komplikation som var relaterad till återanvändning rapporterats. Att Swedish Medtech påstår att verksamheten äventyrar patientsäkerheten är således missvisande och ignorerar decennier av klinisk erfarenhet och ansvarstagande för våra patienter. 

• Miljö och hållbarhetsaspekter. Det finns tydliga miljövinster med att återanvända katetrar eftersom man slipper långväga transporter, omfattande emballage samt en energikrävande tillverkningsprocess. Vidare medför kasserade engångs produkter en miljöbelastning, då katetrar innehåller olika plaster och metaller. Det finns beräkningar som visar att återanvändning reducerar klimatavtrycket med upp till 50 procent. 

• Hälsoekonomi. En stor del av kostnaden utgörs av katetrar med tillbehör och vid vissa ingrepp kan kostnaden överstiga 50 000 kronor. En stor del av dessa slängs redan i dag. En del katetrar går dock att resterilisera, vilket sker på en majoritet av svenska sjukhus. Socialstyrelsens beräkningar visar att om de katetrar som i dag återanvänds enbart skulle användas en gång skulle utgifterna för vården öka med cirka 65–70 miljoner kronor per år. 

Sammanfattningsvis kan vi fastslå att reprocessering och återanvändning av katetrar är patientsäkert och i högsta grad försvarbart ur både ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Det är uppenbart att intresseorganisationen Swedish Medtechs argument helt saknar vetenskaplig och klinisk förankring, och är inte förenliga med en sund hälsoekonomi.

Carina Blomström, Professor, överläkare, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Frieder Braunschweig, Professor, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Anders Englund, Docent, överläkare, GHP Arytmicenter, Stockholm

Espen Fengsrud, Med dr. överläkare, Universitetssjukhuset, Örebro

Fredrik Holmqvist, Docent, överläkare, registerhållare Nationellt kvalitetsregister för kateterablation, Universitetssjukhuset, Lund

Mehr Hossein Beky, Överläkare, Danderyds sjukhus, Stockholm

Anders Hassel Jönsson, Överläkare, Universitetssjukhuset, Linköping

Mikael Kesek, docent, Överläkare, Norrlands Universitetssjukhuset, Umeå

Michael Ringborn, Med dr. överläkare, Blekingesjukhuset, Karlskrona 

Romeo Samo Ayou, Överläkare, Skaraborgs sjukhus, Skövde

Rúna Sigurjónsdóttir, Med dr. överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg