”Lagbrott löser inte skolans kostnadskris”

Sveriges kommuner och svensk skola befinner sig i ett mycket allvarligt läge. Sverige Lärare larmar om att skolan står inför nedskärningar, men skolministern skjuter ifrån sig problemet. Nu är frågan hur många lärare som behöver sägas upp och hur många skolor som ska stängas innan Lotta Edholm (L) och regeringen tar sitt ansvar.

Redan när regeringen i höstas presenterade budgeten för 2023 stod det klart att Sverige stod inför en lågkonjunktur. Trots det lade regeringen fram en svältbudget för Sveriges välfärd.

LÄS MER: Lotta Edholm: ”Där det finns pengar finns det skurkar”

När regeringen presenterade vårbudgeten var vi många som hoppades på att den till slut insett allvaret, men nya resurser lös med sin frånvaro.

Nu börjar vi se konsekvenserna av denna felprioritering. Och när allt fler kommuner nu larmar om att kostnadskrisen tvingar fram nedskärningar i skolan, däribland i Stockholm stad, skyller skolministern regeringens felprioriteringar på redan hårt pressade kommuner. Exempelvis tycker Lotta Edholm att Stockholms stad borde finansiera driften av skolan med kapital som är uppbundet i fastigheter – ett förslag som inte bara är anmärkningsvärt, utan också olagligt.

Kommunallagens regler och den praxis som finns om god ekonomisk hushållning sätter tydliga gränser för hur kommuner ska hantera ekonomin. En kommun får inte förbruka sitt eget kapital för att täcka fasta kostnader. I grunden ska löpande intäkter, det vill säga skattemedel, täcka löpande kostnader. Menar skolministern på allvar att försäljningar av skolfastigheter ska finansiera kostnadskrisen?

Det är högerregeringen som har bäddat för skolans kostnadskris, inte bara genom otillräckliga statsbidrag. Den har dessutom stoppat utbyggnaden av det likvärdighetsbidrag som den förra S-regeringen tog fram för att öka jämlikheten i skolan. Nu är det de skolor som har allra tuffast förutsättningar som står inför nedskärningar. De barn och unga som regeringen säger sig vilja arbeta förebyggande med drabbas hårdast.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har också röstat ned politiska förslag som hade kunnat stoppa läckaget av skolans resurser till vinstdrivande skolbolag. Kommuner tvingas skära ner eller till och med stänga skolor eftersom man inte får skjuta till resurser utan att samtidigt höja skolpengen till friskolor – oavsett om de har behov eller inte.

Regeringen måste omedelbart ta sitt ansvar och ge besked om vilka förutsättningar som gäller för kommande budgetar, innan nedskärningar och uppsägningar av lärare är ett faktum. Våra barns utbildning måste gå före skattesänkningar och friskolekoncernernas intressen.

Åsa Westlund (S), utbildningspolitisk talesperson

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd Stockholms stad