Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

L: Vi kan förbättra kvaliteten på svenska som andraspråk

Systematiska och landsomfattande brister och en regering som länge duckat för ett samlat nationellt ansvar – detta har bidragit till att fasthålla en undermålig och godtycklig svenskundervisning, skriver liberalerna Fredrik Malm och Sara Wettergren.

Publicerad: 9 februari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Svenska som andraspråk, SVA, är det skolämne som år efter år visar upp sämst resultat och där flest elever misslyckas med behörigheten till gymnasiet. Det behöver inte vara så, skriver liberalerna Fredrik Malm och Sara Wettergren.

Foto: Magnus Fröderberg, MOSTPHOTOS/Hans Christiansson och Bildbyrån/Christian Örnberg


Ämnen i artikeln:

SpråkkravSkolanNyanlända eleverLärare

Goda kunskaper i svenska är avgörande för att kunna prestera i hela skolarbetet. Trots detta är svenska som andraspråk det ämne, vid sidan av matematiken, där måluppfyllelsen är lägst. Detta får allvarliga följer på individens skolgång och möjligheter till arbete i vuxen ålder.

Forskning och beprövad erfarenhet visar klart och tydligt att en välutvecklad språkförmåga är grunden för att lyckas i skolan. Ändå är svenska som andraspråk, SVA, det skolämne som genomgående år efter år visar upp sämst resultat och där flest elever misslyckas med behörigheten till gymnasiet. Bilden är ungefär densamma i hela landet. Andelen elever som läser svenska som andraspråk har stigit kraftigt under 2010-talet. Från åtta procent 2010 till 12,7 procent 2020, enligt tidningen Läraren. Trots detta har ämnet länge gått under radarn och regeringen har lagt hela bördan, från bedömning till själva undervisningen, på kommunerna. 

I Malmö har grundskoleförvaltningen nyligen avslutat en omfattande undersökning som pekar ut flera viktiga bakomliggande faktorer till bristerna. Utifrån denna kan undervisningen i SVA bli klart mycket bättre, inte bara i Malmö, utan i hela landet.

Malmö är en stad med en växande och ung befolkning, där över hälften av de drygt 40 000 grundskoleeleverna är flerspråkiga. Andelen elever som har undervisning i svenska som andraspråk i Malmös kommunala skolor ligger på över 30 procent.

Malmöundersökningen har tittat på vilka kriterier skolorna använder för att bedöma vem som ska läsa svenska som andraspråk, samt orsaker till varför elever lyckas sämre i ämnet än andra. Bristerna visar sig ligga i strukturella och organisatoriska förhållanden på olika nivåer – allt från brist på landsomfattande bestämmelser och riktlinjer till den enskilde lärarens arbetssituation.

LÄS MER: L: Därför behövs språktest efter genomförd sfi och grundläggande svenska som andraspråk 

Först och främst saknas nationella riktlinjer för hur enskilda elevers eventuella behov ska värderas. Skolverket anser heller inte att nationella riktlinjer behövs – trots att tidigare granskningar visat att prövningen av vem som har rätt till svenska som andraspråk är problematisk. Skolor som avstått från att göra individuella bedömningar har blivit anmälda till Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen har också konstaterat att blott 8 av 30 skolor i en granskning gjorde individuella behovsbedömningar av hög kvalitet, vilket ledde till att Skolinspektionen krävt just nationella riktlinjer. Omprövningen av elevers behov av undervisning i ämnet skiljer sig mellan skolor. Vissa skolor gör omprövningen varje läsår, andra vart tredje år. 

I Malmö, liksom i stora delar av landet, råder även brist på behöriga lärare. Hur undervisningen arrangeras ute på skolorna spelar givetvis också in på nivån på enskilda elevers resultat. Ofta sker undervisningen i svenska och svenska som andraspråk i samma klassrum och med samma lärare. Föga förvånande finner undersökningen ett samband mellan gruppstorlekar och sammansättningen av de två olika ämnena och kvaliteten på undervisningen.

LÄS MER: Ge nyanlända en bättre start i skolan

Svenska som andraspråk är skolans sorgebarn och Malmöundersökningen är en viktig pusselbit i hur SVA kan förbättras. Förhoppningsvis kan den översyn av svenskämnena som regeringen sent omsider beställt ge ytterligare svar på hur vi kan skapa likvärdighet och rättssäkra bedömningar – och därtill öka kvaliteten på ämnet. Varje elev som inte klarar behörigheten till gymnasiet är ett politiskt misslyckande och då räcker det inte med att bara skylla ifrån sig på de kommunala huvudmännen. 

Fredrik Malm
Riksdagsman (L) och skolpolitisk talesperson

Sara Wettergren
Skolkommunalråd (L) i Malmö

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev