Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

L: Så stärker vi befolkningens hälsa efter pandemin

I ljuset av pandemin kan ingen längre blunda för den ojämlikhet i hälsa som råder i vårt land. Hälsa ger frihet, skriver liberalerna Anna Starbrink, Barbro Westerholm och Amelie Tarschys Ingre.

Publicerad: 5 juli 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Människor har rätt att forma sina egna liv. Samhällets uppgift blir att möjliggöra sunda livsval och goda vanor,” skriver debattörerna.

Foto: Magnus Andersson/TT


Ämnen i artikeln:

FolkhälsaCoronakrisenJämlik vårdLiberalerna

Ohälsa minskar vår självständighet och våra möjligheter i livet. En kraftfull satsning på det nationella hälsoarbetet måste vara en del av återstarten av Sverige och en viktig liberal prioritering vid en ny regeringsbildning.

Det krävs en strategisk prioritering av hälsa – inte bara i hälso- och sjukvården. Ett nationellt folkhälsolyft måste omfatta alla sektorer.

OECD:s rapport ”Health at a glance” visar att barn i Sverige har en mer ohälsosam livsstil än i många andra länder. Ojämlikheten i hälsa grundläggs tidigt. Den som redan lever under tuffare villkor i områden med lägre inkomst, lägre utbildningsnivå etcetera har betydligt större risk för ett liv med ohälsa. Medellivslängden är hög i Sverige men ökningstakten är högre i Europa i stort, visar OECD. Det är en tydlig signal.

LÄS OCKSÅ: Högutbildades medellivslängd drar ifrån 

Det behövs en kraftfull liberal politik för att stärka hälsan. Reformerna behöver bygga på vetenskap och människors egen kraft. Paternalistisk folkhälsopolitik med pekpinnar och förbud är omodern och ineffektiv. Människor har rätt att forma sina egna liv. Samhällets uppgift blir att möjliggöra sunda livsval och goda vanor, samt ett särskilt ansvar för barns och ungas uppväxtvillkor. 

Inför Liberalernas landsmöte i höst lägger vi och flera partivänner fram konkreta förslag för en modern, liberal agenda för hälsa.

Nationell strategi för hälsa: God hälsa är en långsiktig samhällsekonomisk investering. För att vända utvecklingen behövs strukturella förändringar för goda levnadsvanor som fysisk aktivitet, matvanor, minskad ensamhet, mindre rökning. och arbete för jämlik och jämställd hälsa. Strategin behöver ett brett angreppssätt:

Ekonomiska incitament och upphandlingsregler för att stärka hälsa.

Hälsofrämjande samhällsplanering och infrastruktursatsningar som gynnar fysisk aktivitet, bland annat grönytor och cykelmöjligheter med mera.

Hälsofrämjande arbete i vården, till exempel fysisk aktivitet på recept och kultur i vården. 

Fysisk aktivitet i förskolor och skolor.

Nudging som ett verktyg för att puffa för en hälsofrämjande livsstil, där individen behåller sin beslutanderätt och frihet.

Hälsa som beredskap: Folkhälsa bör ses som en del av krisberedskap och civilförsvar. Pandemin har visat vår sårbarhet. De som redan innan hade sämre hälsa är också de som drabbats hårdast av covid-19. En stärkt folkhälsa ökar motståndskraften, även mot andra kriser. Myndigheter som MSB, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att, i samverkan med kommuner, regioner och civilsamhället, inkludera stärkt folkhälsa i arbetet med att utveckla Sveriges beredskap.

Nya finansieringsmodeller: Vinsterna av preventiva investeringar kommer alltid med fördröjning vilket gör prevention svårt att motivera när resurserna är knappa. För att möjliggöra förebyggande insatser i stor skala behövs nya finansiella lösningar och socialt entreprenörskap. Hälsoobligationer är en ny form för samverkan mellan offentliga och privata aktörer; avkastningen kopplas till hur framgångsrik insatsen är. 

LÄS OCKSÅ: ”Bryt ohälsopandemin och frigör resurser till välfärden” 

Hälsa ett mål för integrationsarbetet. Trots att ohälsa och segregation följs åt är inte hälsa ett prioriterat områdena i regeringens strategiska arbete mot segregation. Pandemin har synliggjort bristen på frihet när ohälsa hämmar många människors liv. Hälsa måste bli en prioriterad del av Sveriges integrationsarbete.

Stärk hälsan där den är som sämst. För att förbättra hälsoläget krävs riktade insatser, och de bör i hög grad komma de yngsta till del, eftersom mycket som påverkar hälsan grundläggs tidigt i livet. Hembesöksprogram, familjecentraler med hjälp till ett hälsosamt liv för hela familjen, sluta röka-stöd och en god tillgänglighet i primärvården behöver utvecklas och spridas i landet. Även regional-kommunal samverkan måste stärkas. Självklart måste vårdens resurser fördelas efter behov, på vetenskaplig grund – personer med sämre hälsa ska inte missgynnas p g a sin bostadsort eller sitt ursprung.

Sverige behöver ett folkhälsolyft. Alla som lever här ska ha de bästa förutsättningarna att leva ett fritt liv. Vårt land ska stå väl rustat att möta framtida pandemier och andra hälsoutmaningar. Det måste nästa regering leverera.

Anna Starbrink, Hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Region Stockholm

Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (L)

Amelie Tarschys Ingre, Ledamot folkhälsoberedningen och vice gruppledare (L) Region Stockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News