L: Så bryter vi ungas psykiska ohälsa

Alltför många unga mår psykiskt dåligt. Orsakerna kan vi diskutera länge - om det är en faktisk ökning eller en ökad medvetenhet och rapportering som ligger bakom. Oavsett, barn och unga som har ont i själen behöver få bättre hjälp. Och de behöver få den snabbt innan problemen förvärras.

Målet måste vara att inga unga ska behöva lida en dag längre än nödvändigt och att inga unga ska behöva gå in i vuxenlivet med den ryggsäck som psykisk ohälsa innebär. Det är ett högt satt mål, men vi liberaler i de tre storstadsregionerna har några förslag på hur vi kan nå dit.

För det första behövs snabb hjälp. Tidiga ingripanden är effektiva och sparar både lidande och resurser. Den nära trygga vården på vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska fungera även vid psykisk ohälsa – och se kopplingarna mellan det fysiska och psykiska. Första linjens psykiatri behöver byggas ut, med psykologer, kuratorer och även psykiater på plats i primärvården. Vi har nu ett 40-tal mottagningar med detta uppdrag i Stockholm, och i Västra Götaland har 16 vårdcentraler fått tilläggsuppdraget för barn och unga med psykisk ohälsa.

Under de första åren av uppbyggnad har vi i våra tre regioner sett en stark och ökande efterfrågan. Ibland kallas denna vård ineffektiv, eftersom behovet av den specialiserade psykiatrin för barn och unga inte har minskat. Det är en mycket kortsiktig och förenklad kritik. Första linjens psykiatri är en helt ny vårdform, för en ny patientgrupp som vi vill fånga innan den eventuellt får svårare problem och behöver specialistvård. Effekten av att dessa unga förhoppningsvis aldrig kommer att behöva specialistpsykiatri kan inte ses så tidigt eller så enkelt.

För det andra: smart samverkan. Allra helst ska barn och unga naturligtvis få ett bra stöd redan i vardagslivet, i familjen och i skolan – det är där man tidigast kan fånga upp tecken på ohälsa och sätta in hjälpen allra snabbast. Samverkan mellan vården och skolan är A och O. Unga kan utbildas i psykisk hälsa och få självmedvetandeträning enligt programmet YAM (Youth Aware of Mental health), vilket bevisat sig vara effektivt i tiotalet europeiska länder. Elevhälsan ska stå stark och erbjuda även psykologhjälp. I Kristianstad planeras till exempel en full samordning av kommunens och regionens resurser för psykisk hälsa i det unika projektet ”Unghälsan”, där nya gemensamma arbetssätt ska testas.

Och sist: stabil vårdkontakt. De barn och unga som har svårare psykiska problem och behöver hjälp av specialistpsykiatrin ska få en trygg och kvalitativ vård, baserad på evidens. Kompetensen ska vara hög i barn- och ungdomspsykiatrin – och för den som behöver många insatser ska vården samordnas bättre. Därför vill vi liberaler införa en fast vårdkontakt på BUP. Barn och anhöriga ska inte behöva samordna den psykiatriska vården – de ska kunna känna trygghet och stabilitet, i en situation då så mycket annat är instabilt.

Barndomen och ungdomen ska vara en problemfri och lycklig tid. Vi vet alla att så långtifrån alltid är fallet – alla möter motgångar och det hör också till livet och växandet. Barn måste våga balansera på livets bommar och trapetser. Men alla barn och unga ska kunna känna tryggheten i att vuxenvärlden ser, hör, förstår – och håller upp ett mjukt men starkt skyddsnät om man faller.

Anna Starbrink, sjukvårdspolitisk talesperson (L), hälso- och sjukvårdsregionråd Stockholm

Jonas Andersson, hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Västra Götaland

Gilbert Tribo, hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Skåne