L: Regeringen måste dra tillbaka LSS-utredningen

I januari 2019 lämnades den så kallade LSS-utredningen, Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen över till regeringen. En utredning som redan före färdigställandet mötte massiv kritik, inte minst från oss liberaler. Efter över ett år i byrålådan valde regeringen, mot vår allvarliga inrådan, trots allt att lämna ut den på remiss. Nu är remisstiden slut och svaren visar att det Liberalerna sa från början är sant. Utredningen håller inte och skulle förpassats till arkivet redan 2019.

Trots att Liberalerna lyckade röja bort de värsta förslagen före den skickades ut på remiss är kritiken mot den fortsatt massiv. Rättsosäkerhet, avsaknad av barnrättsperspektiv och en svällande statlig byråkrati är det som träder fram om LSS-utredningens förslag skulle bli verklighet enligt de flesta tunga remissinstanserna. Funktionsrättsrörelsen och branschens hårda kritik var väntad och befogad.

Kritiken från regeringens egna myndigheter är mer oväntad, men svidande. En genomgång av flera tunga myndigheters remissvar leder oss fram till slutsatsen att LSS-utredningen aldrig skulle ha gått ut på remiss.

Justitieombudsmannen (JO) har granskat utredningen och lämnar besk kritik där man konstaterar att betänkandet innehåller flera förslag till bestämmelser som inte lever upp till kraven på tydlighet och förutsägbarhet. JO pekar bland annat på bestämmelsen om personlig service och boendestöd. Även förslaget om förebyggande pedagogiskt stöd är bristfälligt till sin utformning. Det framgår överhuvudtaget inte vad som avses med förebyggande pedagogiskt stöd. Det är naturligtvis allvarligt att JO ser förslagen i utredningen som så otydliga och inte är förutsägbara. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv måste vi som lagstiftare naturligtvis fråga oss vad som går att använda av utredningen med den typen av kritik.

FN:s barnkonvention är införlivad i svensk lag. Något som Liberalerna stred hårt för. Det ger barnen med rätta en starkare ställning i frågor som berör dem. Barnombudsmannen, (BO) är mycket kritisk till att LSS-utredningens förslag till ny lagstiftning är svagare än barnkonventionen. Naturligtvis något som är helt orimligt. BO skriver att en analys av barnrättsperspektivet hade behövt göras i alla delar av utredningen. Inte minst med tanke på att frågorna i utredningen både direkt och indirekt berör barn. Det är sorgligt att barnens rätt i detta sammanhang inte beaktats som barnen har rätt att kräva.

Analysen från Datainspektionen av utredningen talar även den sitt tydliga språk. Inspektionen kan inte tillstyrka förslagen i betänkandet, eftersom det inte gjorts någon utredning och analys av förslagens inverkan på den enskildes personliga integritet. Det är minst sagt häpnadsväckande. Det berör medborgare som tvingas lämna ut de mest privata delarna av sitt liv för att få stöd. Det är en stor mängd integritetskänslig information som förslagen berör. Utredningens förslag uppfyller inte kraven i dataskyddsförordningen, helt enkelt. Som medborgare har vi rätt att så omfattande utredningar som LSS-utredningen åtminstone borde uppfylla de grundläggande kraven.

Debatten om fusk inom assistansområdet är aktuell och kriminaliteten måste stävjas, men även här sågas utredningens förslag. Ekobrottsmyndigheten konstaterar helt frankt att förslagen i utredningen inte är tillräckliga för att nå en långsiktig och hållbar utveckling av insatsen personlig assistans.

Den massiva kritiken på centrala områden som riktas mot utredningen undergräver självklart tilltron och slutsatsen kan bara bli att den ska förpassas till arkivet som den aldrig borde lämnat. Den kan inte användas i det fortsatta arbetet för att återupprätta LSS och den personliga assistansen. Något som vi Liberaler krävt från början. Gör om och gör rätt!

Bengt Eliasson, riksdagsledamot (L) talesperson funktionsrättsfrågor

Lina Nordquist, riksdagsledamot ( L) sjukvårdspolitisk talesperson