Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

L: Därför behövs språktest efter genomförd sfi och grundläggande svenska som andraspråk

Den som ska börja en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska eller barnskötare måste ha de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, skriver Anders Manell (L).

Publicerad: 10 juni 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi behöver stärka språkkunskaperna hos dem som vill eller är på väg in på arbetsmarknaden, något som saknas i regeringens satsningar, skriver Anders Manell.

Foto: Pressbild


Ämnen i artikeln:

SpråkkravSFILiberalernaKompetensutveckling

Liberalerna och alliansen i Sollentuna lägger nu fram förslag för att språktesta individer som genomgått svenska för invandrare och grundläggande svenska som andraspråk. Syftet är att säkra kvaliteten på kurserna samt att kunna konstatera att individen har de kunskaper i svenska språket som krävs för att kunna tillgodgöra sig en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska eller barnskötare.

Coronaåret 2020 satte ett stort fokus på äldreomsorgen. En omfattande smittspridning i samhället var den främsta orsaken till en hög andel smittade på äldreboenden, enligt regeringens coronakommission. Kommissionen konstaterar dock ett antal andra brister inom svensk äldreomsorg varav språkkunskaper är en. Man skriver att ”en utmaning för kommunerna, särskilt i storstadsregionerna, är att tillgodose behov av utbildning i svenska för den personal som har behov av dessa språkkunskaper”. Nära 60 procent av omsorgspersonalen på ett äldreboende i storstadskommunerna, är födda i ett annat land. Kommissionen uppmanar därför kommunerna att genomföra språkutbildningsinsatser för omsorgspersonal där behov finns.

LÄS OCKSÅ: Anställningsbar eller i behov av kurs - här avgör språktestet 

Regeringen föreslog 2020 en särskild satsning på krisstöd till personal i äldreomsorgen som har arbetat med covid-19. Satsningen ger 150 miljoner kronor till kommunerna, medel som också kan innefatta språkträning för anställda.

I budgetpropositionen för 2021 föreslog regeringen en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos vårdbiträden och undersköterskor som saknar tillräckliga kunskaper. Satsningen beräknas omfatta 31 miljoner kronor per år under 2021 och 2022. Utöver det föreslog regeringen att Sveriges kommuner ska få ett tillskott med 4 miljarder kronor årligen för att stärka äldreomsorgen.

LÄS OCKSÅ: Regeringen vill ha språkplikt för bidrag 

Även om satsningar på befintlig personal är välkomna behöver vi också stärka språkkunskaperna hos dem som vill eller är på väg in på arbetsmarknaden, något som saknas i regeringens satsningar. Därför behöver vi som kommun täcka upp när staten inte tillgodoser de behov som uppstår. Ett språktest handlar inte om att utestänga individer från arbetsmarknaden – utan syftar till inkludering i det svenska samhället och en förbättrad integration. Upptäcks brister i språket ska den enskilde få det stöd den behöver för att kunna komma vidare.

En större möjlighet att få ett arbete är viktigt för självkänslan och den enskildes ekonomi, men också för kommunen, då människor går från bidrag till egen försörjning. I Sollentuna ska de som är klara med grundläggande svenska som andraspråk vara redo för en yrkesutbildning, och efter utförd yrkesutbildning ska man vara anställningsbar.

Anders Manell, Ordförande (L) kompetens- och arbetsmarknadsnämnden Sollentuna

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News