Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

L: Akut behov av riktade åtgärder för jämlik hälsa

Tillsammans med olika boende- och arbetsvillkor är den ojämlika hälsan ett av de tydligaste utslagen av socioekonomiska skillnader. Vi ser hur pandemins utbredning med precision följt segregationens karta, skriver Liberalernas hälso- och sjukvårdsregionråd Anna Starbrink, Gilbert Tribo och Jonas Andersson, samt partiets sjukvårdspolitiska talesperson Lina Nordquist.

Publicerad: 2 mars 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det behövs starka vårdcentraler där du väljer din egen fasta husläkare, som leder ett team med andra kompetenser, skriver debattörerna.

Foto: Claudio Bresciani/TT


Ämnen i artikeln:

Förebyggande insatserLiberalernaFolkhälsaJämlik vård

Hälsa spelar en stor roll för hur vi hanterar covid-19 – sämre hälsa innebär en högre risk att drabbas hårdare av sjukdomen. Det finns tydliga tecken på att sjukdomar såsom fetma, hjärt- kärlsjukdom, diabetes och cancer ökar risken att drabbas hårdare. Att hälsan är en viktig faktor för krisberedskap har varit föga uppmärksammat. Frågan borde hamna högre upp på dagordningen.

Vid samhällskriser drabbas socioekonomiskt utsatta grupper i högre utsträckning än övriga befolkningen och den ojämlikhet i hälsa som redan finns tenderar att öka. Tillsammans med olika boende- och arbetsvillkor är den ojämlika hälsan ett av de tydligaste utslagen av socioekonomiska skillnader och vi ser hur pandemins utbredning med precision följt segregationens karta. Människor i kontaktyrken – de som arbetar i vården, kollektivtrafiken eller andra servicebranscher får vårt samhälle att fungera även under pandemin – är mer utsatta för risk, och är överrepresenterade i socioekonomiskt utsatta områden.

Den högre risken att smittas och att sprida smittan vidare i umgängeskretsen och lokalsamhället beror bland annat på svårigheter att iaktta social distansering och självisolering vid behov. Men flera faktorer kan tänkas bidra: låg inkomst, trångboddhet, rökning, okunskap om hälsa, alkohol och droger. Samtidigt vet vi att socioekonomiskt utsatta ofta söker vård sent.

Hälsoeffekterna av covid kan bli långvariga. Det handlar bland annat om att  uppföljning av andra sjukdomar behövt nedprioriteras eller att personer uteblivit från kontroller av rädsla att smittas. Det handlar också om att människor undvikit att söka vård även vid allvarliga tillstånd som hjärtproblem eller misstanke om cancer.

Sociala problem bidrar också till högre hälsorisker: otrygga hemförhållanden kan förvärras när man är hemma från jobb och skola och har mindre kontakter med omvärlden. Skolundervisningen riskerar, trots ansträngningar med digital skolgång, att bli mer ojämlik på grund av elevers och familjers olika förutsättningar – allt från föräldrars förmåga att stötta undervisningen över tillgång till digital teknik till något så basalt som möjligheten att få en lugn vrå att plugga i.

Den psykiska ohälsan är ett särskilt kapitel och kan drabba såväl covidsjuka som vårdpersonal. En stor andel väntas få posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Men även andra har på olika sätt utsatts för psykiska påfrestningar – inte minst riskerar social isolering och ensamhet att förvärras i en tid då många behövt begränsa sina sociala kontakter.

För oss liberaler har en jämlik hälsa alltid varit prioriterat. Det kräver breda reformer för att lyfta hälsan generellt men också riktade åtgärder till grupper som behöver extra stöd. Behovet av sådana är nu akut:

Trygg nära vård för alla. Starka vårdcentraler där du väljer din egen fasta husläkare, som leder ett team med andra kompetenser – distriktssköterska, dietist, psykolog - och samordnar den specialistvård du behöver. Liberalernas mer än 40-åriga krav är nu äntligen på väg att förverkligas. 
Rehabilitering för fysisk och psykisk hälsa efter coronapandemin. Vårdpersonal och covid-sjuka behöver följas upp noggrant. Ny kunskap behöver etableras och användas för bästa behandling.
Bryt social isolering. Ofrivillig ensamhet kan vara em minst lika stor hälsorisk som rökning och fetma. Vården har en nyckelroll att uppmärksamma personer i eller i risk för social isolering, men samhället i stort och inte minst frivilligorganisationerna i civilsamhället är viktiga för att sedan kunna bryta människors ensamhet.
Riktade insatser mot socialt och ekonomiskt utsatta. Vården, kommunerna och frivilligorganisationer behöver också samverka för att sprida information, identifiera behov och gemensamt vidta åtgärder 
Screena för våld. När barn- och skolhälsovården liksom BUP träffar barn och unga behöver man ”testa” för förekomsten av våld och utsatthet i hemmet eller vardagsmiljön. Detsamma gäller vuxna som riskerar att utsättas för våld i hemmet. Ofta söker man vård för fysiska skador eller andra, vaga, åkommor. De signalerna måste vi bli ännu bättre på att fånga upp.

Anna Starbrink, hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Region Stockholm

Gilbert Tribo, hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Region Skåne

Jonas Andersson, hälso- och sjukvårdsregionråd (L) Region Västra Götaland

Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson (L)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News