Debatt
Kvalitetspengen i Täby har förbättrat äldreomsorgen
Vi hävdar inte att kvalitetspengen i Täby är perfekt eller inte har svagheter. Det är däremot ett otvetydigt faktum att äldreomsorgen i kommunen både är kostnadseffektiv och av hög kvalitet. Pengen har gjort konkret skillnad replikerar, kso Erik Andersson (M), kommunalrådet Patric Hamilton (M) och socialnämndens ordförande Thomas Nilsonne (M).
Publicerad: 27 februari 2020, 04:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Kvalitetspengsystemet behandlar alla utförare, oavsett driftsform, lika.” Foto: Børge Sandnes / Colourbox
Socialdemokraterna i Täby hävdar i Dagens Samhälle (21 feb) bland annat att Täby slösar med skattepengar i äldrevården, premierar ett fåtal entreprenörer och har ett ersättningssystem som bygger på en ”diskutabel” enkät (Socialstyrelsens nationella brukarundersökning).
Alla kommuner i landet har att förhålla sig till den demografiska utvecklingen. Under perioden 2018 till 2028 beräknas andelen äldre över 80 år öka med 255 000 personer, motsvarande en ökning med 50 procent (SCB). Utbyggnaden av äldreomsorgen kommer att sätta stark press på kommunerna att organisera sin äldreomsorg så effektivt som möjligt, inte minst finansiering av nya äldreboenden kommer att vara en utmaning, oavsett politiskt styre.
Täby är Sveriges mest effektiva kommun vad gäller äldreomsorg och grundskola för tredje året i rad (2015–2017), enligt företaget Accel förvaltnings AB. Undersökningen bygger på en modell som mäter objektiv respektive upplevd effektivitet. Anledningen till att just äldreomsorg och grundskola ingår i undersökningen är att det finns officiella nyckeltal/mätdata för samtliga kommuner i landet. Undersökningen är alltså mycket välgrundad. Kvalitetspengen är en grundbult i Täbys äldreomsorgssystem.
Socialdemokraterna i Täby hävdar att den nationella brukarundersökningen (som för övrigt utförs av regeringens egen myndighet) är en högst diskutabel enkät, eftersom endast ett fåtal av brukarna själva svarar på ställda frågor. I Täbys fall är det 38 procent av brukarna som svarar själva eller tillsammans med någon annan, till exempel en anhörig. Det är hyfsat bra. I Stockholms län toppar Vaxholms kommun med 42 procent. På äldreboenden är andelen demenssjuka hög – innebär det att brukarens nöjdhet inte på något sätt går att känna av? Är inte en anhörig den som känner sin nära och kära bäst? Mycket kan sägas om undersökningen, men en sak är alla aktörer sannolikt överens om: den missar aldrig att identifiera ett riktigt uselt äldreboende.
När kvalitetspengen infördes i Täby 2016 ökade smärtskattningen i livets slutskede från 38 procent (2015) till 88 procent (2017). Smärtskattning är avgörande för att effektiv smärtlindring verkligen sätts in. Smärtskattning i livets slutskede var och är en av två indikatorer i kvalitetspengsystemet.
Täbys äldreomsorg bygger på tre olika system – egenregi, LOV och LOU. Kvalitetspengen har fungerat utmärkt för egen regi (81,5 procent sammantagen nöjdhet) respektive LOV (82 procent). Det kommunala boendet Attundagården har lyft från 55 procent (2015) till 82 procent sammantagen nöjdhet (2019). Av någon anledning biter inte kvalitetspengen på boenden som är upphandlade enligt LOU (60 procent nöjdhet) – sannolikt beroende på att utförare inom LOU i realiteten är garanterad en intäkt under lång tid, oberoende av vilken kvalitet som faktiskt levereras.
Socialdemokraterna i Täby hävdar att kvalitetspengen går till ett fåtal entreprenörsföretag. Det stämmer inte. Drygt en tredjedel av faktiskt utbetalade medel 2018 gick till kommunens egenregi. Kvalitetspengsystemet behandlar alla utförare, oavsett driftsform, lika.
Vi hävdar inte att kvalitetspengen i Täby är perfekt eller inte har svagheter. Det är däremot ett otvetydigt faktum att äldreomsorgen i Täby är både kostnadseffektiv och av hög kvalitet. Kvalitetspengen har, med begränsade medel, gjort konkret skillnad och starkt bidragit till att brukarnas nöjdhet med äldreomsorgen har satts i första rummet.
Vi kan bara konstatera att socialdemokraterna i Täby inte har någon politik för framtidens äldreomsorg – förutom att öka antalet kommunalt finansierade byråkrater.
Erik Andersson, kommunstyrelsens ordförande (M) Täby kommun
Patric Hamilton, kommunalråd (M) Täby kommun
Thomas Nilsonne, ordförande socialnämnden (M) Täby kommun
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.