Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kulturskolans långa köer hotar svenskt musikliv”

Dagens långa köer hindrar barn från att börja spela i tillräckligt ung ålder för att kunna utveckla färdigheter på professionell nivå, skriver företrädare för musiklivet.

Publicerad: 1 september 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst, Helena Wessman, rektor för Kungliga Musikhögskolan och Susanne Rydén, preses Kungliga Musikaliska Akademien.

Foto: Anna Molander, Melina Hägglund, Arne Hyckenberg


Ämnen i artikeln:

KulturskolaKulturpolitik

Svensk musikexport har länge varit internationellt framgångsrik, med svenska musiker på världens scener. Men på senare år har återväxten drastiskt försvagats och vi ser med stor oro på kompetensförsörjningen till det svenska musiklivet.

Precis som för andra branscher är utbildning avgörande. ”Det svenska musikundret” bygger på tidiga insatser i skola och goda förutsättningar för utbildning på högre nivåer. 

LÄS MER: Topplista: Academedia överlägset störst bland skoljättarna – ”Skoldebatten nu är inte seriös” 

Ändå satsar svensk skola allt mindre på musik. Kulturskolans möjlighet att stödja dem som vill utvecklas på en högre musikalisk nivå är mycket begränsad och inom högre musikutbildning hotas kvaliteten av krympande resurser. Det medför en rad väl dokumenterade problem.

Redan 2017 rapporterade fem av Sveriges största symfoniorkestrar i Sveriges Radio att svenskutbildade musiker har svårt att hävda sig i konkurrensen från musiker med utländsk utbildning. Framgångsrikt musikutövande i professionella orkestrar och som frilans kräver många års studier. För att landets musikhögskolor ska kunna utbilda framtidens musiker krävs att studenterna tidigt håller hög nivå. Det måste vara lika självklart att grundskolan har en högkvalitativ undervisning i musikämnet som i andra ämnen. 

Deltagande i sång och musicerande under skolans första år möjliggör ett livslångt kunskapsbaserat musikintresse och lägger grunden för dem som vill utvecklas på en högre nivå. En sammanhållen utbildningskedja som låter elever utvecklas musikaliskt efter individuell förmåga och drivkraft är avgörande för att Sverige ska kunna få fram musiker på internationell nivå.

Kulturskolan har haft stor betydelse för talangutveckling och för de svenska framgångarna. Men i dag har kulturskolan långa kötider och tuffa arbetsvillkor. De stora behoven av djupare utbildning tillgodoses därför inte. Delvis på grund av att Skolinspektionen inte längre tillåter elever att delta i kulturskolans undervisning under skoldagen.

Sveriges Radio rapporterade 22 augusti i år om långa kötider till kulturskolan. 30 procent av kommunerna har en kötid på mer än ett år och för vissa instrument långt mer än så. Det hindrar barn och unga från att börja spela i tillräckligt ung ålder för att kunna utveckla färdigheter på professionell nivå.

I maj 2022 publicerade Lärarförbundet rapporten ”Döden för det svenska musikundret?” om kulturskolans betydelse för svensk musikexport samt barn och ungas utvecklingsmöjligheter. Den vittnar om allvarliga arbetsmiljöproblem för lärare i kulturskolan.

Det blir allt svårare att rekrytera lärare, och av dagens lärare i kulturskolan har fyra av tio funderat på att sluta. Sju av tio arbetar både sena eftermiddagar och kvällar. I intervjuer uppger lärarna att de vill tillvarata både bredd och spets, och underlätta för elever att utvecklas även på högre nivåer. För i kulturskolan måste den som har drömmar om att bli professionell musiker få en chans att infria dem.

Om ett par veckor är det val i Sverige. Vi hör ofta att utbildningspolitiken måste anpassas bättre efter arbetsmarknadsbehoven. Men trots musiklivets utmaningar med kompetensförsörjningen glöms vår sektor bort. Specifika utbildnings- och kulturpolitiska frågor är ofta lågt prioriterade av partierna. Kulturpolitiker ser kompetensförsörjningen som en utbildningsfråga och utbildningspolitiker fokuserar sällan på mindre, men viktiga, utbildningar på kulturområdet.

En jämlik musikutbildning ger plats för både bredd och djup. Sveriges musikliv behöver en sammanhållen utbildningskedja på alla nivåer som ger barn och unga möjlighet att satsa på en professionell karriär inom musiken.

Mikael Brännvall
Vd för Svensk scenkonst

Helena Wessman
Rektor för Kungliga musikhögskolan

Susanne Rydén
Preses Kungliga musikaliska akademien

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KulturskolaKulturpolitik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev