Krisstöden måste även omfatta civilsamhällets aktörer

Coronakrisen innebär stora påfrestningar på Sverige. Civilsamhällets tusentals organisationer har snabbt ställt om och gör i dag stora insatser för att motverka krisen med allt från avancerad sjukvård till kraftigt ökat socialt stöd. Detta är precis som det borde vara och precis så vi vill arbeta.

Men när Myndighetssverige ska hantera regeringens beslut, som är fattade med snävt näringslivsfokus, blir det svårt. Vi möter sällan hjälp och engagemang – utan långsamhet, oförståelse och blir i vissa fall till och med motarbetade. Nu måste regeringen ta fram ett åtgärdspaket specialinriktat till civilsamhället.

Det svenska civilsamhället består av 250 000 organisationer med tre miljoner ideellt engagerade och 180 000 anställda. Vi gör varje dag insatser som varken privata företag eller offentliga organisationer klarar av. Vi är snabba på att lösa sociala problem – utan att fundera över om det vi åtar oss är lönsamt eller inte.

Men i dag hindras vårt arbete av myndigheter som är långsamma och fyrkantiga i ett läge när snabbhet och smidighet måste gå före smal regeltolkning och byråkrati. Vi får varje dag höra från våra medlemmar om exempel på hur deras arbete försvåras och närmast omöjliggörs. Låt oss återge tre berättelser:

Stockholms Sjukhem var bland de första att ställa om sin geriatrik för att vårda covid-19-patienter på uppdrag av regionen. De har sedan mars vårdat ett stort antal covidpatienter, med ökade kostnader och uteblivna intäkter för ordinarie vård som konsekvens. Det är fortfarande oklart hur covidvården kommer att ersättas. De extra pengar som regeringen tillskjuter till regioner och kommuner riskerar att inte komma idéburna aktörer till del eftersom det inte finns krav på att skicka stödet vidare.

Uppsala stadsmission har flera secondhand-butiker med försäljning av kläder, böcker och husgeråd. Försäljningen har minskat snabbt på grund av coronakrisen varför man måste minska kostnaderna, bland annat genom att eventuellt permittera personal. Inom verksamheten ”Sociala företag” bedrivs arbetsträning för att ge stöd till personer att komma närmare arbetsmarknaden. Det är oklart om Arbetsförmedlingen tänker avstå placering av arbetstränande om verksamheten har behövt permittera. Håller Arbetsförmedlingen fast vid sin linje kommer många sociala företag vara borta när krisen är över, när arbetsträning behövs för att kunna hjälpa arbetslösa åter i arbete.

Mattecentrum är en ideell förening som erbjuder gratis läxhjälp till barn och unga. Nu när många elever har distansundervisning ökar trycket enormt på verksamheten. Webbtrafiken till hjälpsidan Pluggakuten har trefaldigas. Men krisen innebär inte bara ökat tryck och ökade kostnader. Den innebär också att intäkterna sjunker från företagssponsring när evenemang ställs in. Och som sten på börda har Skolverket fortfarande nu i maj inte lämnat besked om årets statsbidrag. Så i stället för att öka verksamheten för att möta behoven i skolorna tvingas Mattecentrum i stället att permittera personalen.

Regeringen behöver lyssna på EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit som i ett brev den 24 april till EU:s arbetsmarknadsministrar framhåller att allt stöd med anledning av coronakrisen måste utformas för att även passa civilsamhällets organisationer.

I Sverige har detta hittills inte fungerat. De svenska stöden har utformats för att hjälpa privata kommersiella företag, men inte för att underlätta för civilsamhällets organisationer. Det behövs därför ett specifikt åtgärdspaket riktat till civilsamhället som fokuseras på att täcka våra medlemmars akuta inkomstbortfall och rädda organisationernas infrastruktur.

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare, Famna

Patrik Schröder, ordförande, Forum – idéburna organisationer med social inriktning

Charlotte Rydh, generalsekreterare, Giva Sverige