Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Krav: Öka andelen ekologisk mat i skolor och äldreomsorg

En ökad andel ekologiskt odlade livsmedel är nödvändigt för att möta de enorma utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter i naturen innebär. Kommunpolitiker har stora möjligheter att påverka utvecklingen genom att ställa krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg, skriver Anita Falkenek, vd på Krav.

Publicerad: 22 oktober 2020, 03:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg,” skriver Anita Falkenek.

Foto: Krav


Ämnen i artikeln:

Ekologisk matKommuner

Kommuner som ställer höga krav på ekologisk mat har sina medborgare med sig. Enligt en Sifoundersökning som Krav har beställt, anser två av tre svenskar att kommunerna ska ta ansvar för utvecklingen av ekologiska varor och ställa krav på ekologiska livsmedel i de egna verksamheterna. Bland anställda i offentlig sektor är andelen hela åtta av tio.

När våra svenska bönder producerar ekologiska livsmedel väljer de bort naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. I stället används naturlig gödsel och odlingsmetoder som ökar kolinlagringen i marken och minskar utsläppen av växthusgaser. Jorden blir bördigare och den biologiska mångfalden ökar. Det behövs för att öka stabiliteten i våra ekosystem och gör oss bättre rustade att klara torka och skyfall i klimatförändringarnas spår.

Det finns med andra ord goda skäl för att regeringen har satt som mål att 60 procent av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2030. Men än så länge är det långt kvar, förra året vara bara 37 procent av den offentligt upphandlade maten ekologisk.

Variationen mellan kommunerna är emellertid mycket stor, och de kommuner som ligger längst fram visar att målet är fullt uppnåeligt. De skånska kommunerna Lund, Malmö och Vellinge samt Örebro och Borlänge ligger redan över 60 procent. Samtidigt ligger några kommuner fortfarande under 10 procent, enligt en kartläggning av Ekomatcentrum. Vad finns det för rimliga skäl till så stora skillnader mellan kommunerna?

Kommuner med en tydlig strategi för inköp av ekologisk mat tenderar dessutom att köpa mer svenska råvaror. Det innebär minskade transporter och lägre utsläpp, samtidigt som det gynnar svensk livsmedelsproduktion.

Måltiderna i skolorna kan också fylla en viktig funktion för att öka intresset för hälsosam mat och en hållbar livsmedelsproduktion. Ökad kunskap om sambandet mellan mat, hälsa, klimat och miljö kan ge mer kvalitetsmedvetna konsumenter, bättre matvanor och bidra till ett långsiktigt hållbart svenskt jordbruk.

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och omsorg. Det är viktigt för oss alla att maten som serveras till barnen i skolor och förskolor, och till de gamla inom äldreomsorgen, är hälsosam och producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Livsmedelsproduktionen spelar en avgörande roll för att komma till rätta med de globala utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter utgör. Svenska folket förväntar sig att kommunpolitikerna tar sitt ansvar. Det är dags för kommuner att ställa högre krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorgen – för barnens, de äldres och miljöns skull.

Anita Falkenek, vd på Krav

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Ekologisk matKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev