Krav: Ingen brist på fakta om behovet av ekologiskt

Det råder ingen brist på forskning och fakta om behovet av ekologisk livsmedelsproduktion, som Jonas Paulsson och Kersti Linderholm påstår i sina repliker på KRAVs debattartikel i Dagens Samhälle 22 oktober. Tvärtom visar många vetenskapliga studier och undersökningar att ekologisk produktion behövs bland annat för att möta klimatkrisen och värna om den biologiska mångfalden. Andra studier visar att konventionell produktion bidrar till ökade problem runt om i världen. Här är några exempel:

￭ FN:s klimatorgan IPCC påpekar i rapporten “Climate change and Land” att flera ekologiska jordbruksmetoder är viktiga för att klimatanpassa jordbruket och främja bördiga jordar och friska ekosystem. I rapporten har 107 forskare i 52 länder deltagit.
￭ Enligt Journal of Applied Ecology finns på en ekologisk gård i genomsnitt 30 procent fler arter än på en konventionell gård, och hela 50 procent fler arter om man räknar med endast växter och pollinerare.
￭ I vetenskapliga tidskriften Nature konstateras att den ökade användningen av konstgödsel i konventionell produktion hotar arbetet med att nå de globala klimatmålen. 
￭ I tidskriften Biological Conservation anges det konventionella intensivjordbruket och dess kemikalieanvändning som en av huvudorsakerna till det akuta hotet mot biologiska mångfalden.

Vi på Krav vill att jordbruksmetoderna blir mer hållbara oavsett var i världen produktionen äger rum. Vi är också angelägna om att öka svensk livsmedelsproduktion och självförsörjningsgrad, precis som Sture Andersson tar upp i sin replik på Krav:s debattartikel. Och det fina är att kommuner som köper mer ekologiskt och Krav, ökar den faktiska andelen av svenskt vid inköpen.

När det gäller Sveriges självförsörjningsgrad är den i själva verket ännu lägre än de 52 procent som Andersson anför. Detta om man tar i beaktande de importerade insatsmedel som svenskt jordbruk använder såsom konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel, drivmedel och soja till djurfoder. I ekologiska och Krav-certifierade jordbruk är det inte tillåtet att använda naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel (vilket alltid är importerat). De bygger i stället på kretslopp av näringsämnen på gården eller i närområdet, vilket gör dessa lantbruk minimalt beroende av import och därmed också mer motståndskraftiga vid långvarig kris.

Den omfattande fakta som talar för ekologisk produktion, gör det naturligt för politiker både i Sverige och EU att öka satsningen på ekologiskt. Därför har Sveriges riksdag beslutat att 60 procent av maten till offentlig sektor ska vara ekologisk, och att 30 procent av åkermarken ska brukas ekologiskt till 2030.

Därför har också EU-kommissionen i ”The European Green Deal” angett ekologiskt jordbruk som en viktig del av lösningen när det gäller förlusten av biologisk mångfald, föroreningen av vatten och jordar och utsläpp av växthusgaser. Kommissionens förslag till ny jordbruksstrategi “Farm to Fork” omfattar målet att 25 procent av all jordbruksmark inom EU ska vara ekologiskt odlad till år 2030.

I en Sifo-undersökning beställd av Krav svarade två av tre slumpvis tillfrågade svenskar att de tycker att kommunerna ska ta ansvar för utvecklingen av ekologiska livsmedel, och ställa krav på ekologiska livsmedel i upphandlingen till förskolor, skolor och äldreomsorg. Såväl forskare och politiker som merparten av svenskarna menar alltså att vi bör öka produktionen och konsumtionen av ekologiskt och Krav-märkt – så låt oss nu agera!

Anita Falkenek, vd på Krav