Kostnaden måste stå i rimlig relation till hälsovinsten

I artikeln ”Vilket pris sätter staten på våra liv” lyfter Magnus Carlsson den angelägna frågan om hur samhället prioriterar vård och om de beslut som fattas sker på demokratisk grund.

Vi tycker att det är viktigt att detta diskuteras, men känner inte igen oss i beskrivningen. Vi vill därför redogöra för hur prioriteringar görs både vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV:s) beslut om läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet och vid Rådet för nya terapier (NT-rådets) och Medicintekniska produktrådets (MTP-rådets) rekommendationer om läkemedelsanvändning respektive medicinteknik inom slutenvården.

TLV fattar beslut om läkemedel ska ingå läkemedelsförmånerna utifrån värdebaserad prissättning och följer riksdagens etiska plattform för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Enligt plattformen har alla människor lika värde, och resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst. Den värdebaserade prissättningen innebär att kostnaden för ett läkemedel ska stå i rimlig relation till hälsovinsten, där både förbättringar i livskvalitet och livslängd beaktas.

Ansvaret för att ansöka om subvention och motivera sina priser med underlag ligger på läkemedelsföretagen. När TLV utreder om ett läkemedel ska subventioneras tittar vi därför på hälsovinsten på lång sikt i förhållande till vad läkemedlet kostar, det vill säga det pris företaget vill ha betalt, inklusive eventuella besparingar som kan uppstå genom minskat behov av annan vård.

I besluten tar TLV även hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad. Ju svårare sjukdom desto högre pris accepteras. Ofta är det svåra överväganden där underlagen är förknippade med stora osäkerheter i kombination med höga priser. Ett beslut är alltså en sammanvägning av många olika faktorer, där förväntad hälsovinst fångad i kvantitativa termer spelar stor roll men är inte enskilt avgörande.

TLV har återkommande dialog med patienter för att öka vår förståelse för hur de och deras närstående påverkas av de beslut vi fattar, men också för att öka kunskapen om och skapa en förståelse för de prioriteringar vi gör. Besluten om subvention fattas av en nämnd utsedd av regeringen med representanter från bland annat regioner och patienter. TLV publicerar besluten med motivering i sin helhet och så mycket av övrigt underlag som är möjligt med hänsyn till företagssekretess.

Det är viktigt att även läkemedel som ges inom slutenvården värderas och prioriteras på ett likartat sätt som receptläkemedel. Därför har Sveriges regioner enats om en nationell modell för ordnat införande av nya läkemedel och medicintekniska produkter. Där värderar NT-rådet och MTP-rådet, med stöd av TLV, läkemedel respektive medicintekniska produkter.

Målet är att uppnå en jämlik och kostnadseffektiv användning och att värderingen av ett nytt läkemedel som ges inom slutenvården görs på samma sätt som för receptläkemedel. Detta görs för att garantera att alla patienters behov värderas enligt samma principer, och att användningen av läkemedel sker på ett jämlikt och rättvist sätt inom landet.

Alla vill att patienterna får tillgång till de nya läkemedel som leder till hälsovinster. Vi behöver då undvika att lägga så mycket resurser på en insats, att den tränger undan vård från andra patienter som har ett lika stort eller större behov. Här ger den värdebaserade prissättningen oss vägledning. För att den ska fungera ligger ett ansvar också hos företagen att sätta priser som står i rimlig relation till hälsovinsten.

Agneta Karlsson, generaldirektör Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Gerd Lärfars, ordförande Rådet för nya terapier, NT-rådet

Jan Liliemark, ordförande Medicintekniska produktrådet, MTP-rådet