Kommunpolitiker: Är SCB:s rapporter ett hinder för svensk tillväxt?

Statistiska centralbyrån (SCB) presenterade nyligen sin uppdaterade basprognos där befolkningen i Skellefteå kommun spås minska fram till år 2040. Det är troligtvis en, enligt gängse formalia och uppdrag, fullständigt korrekt genomförd prognos. Frågan är dock vad prognosen bidrar med, vilket syfte den fyller och vilken relevans den har.

Som de flesta individer och företag har uppmärksammat pågår en ny industriell revolution i norra Sverige som kommer att skapa stora värden och nyttor för Sverige och Europa; både ekonomiskt och hållbarhetsmässigt. 

Redan i dag ser vi en rad följdetableringar samt helt separata investeringar i hela norra Sverige, och nya människor från hela världen flyttar varje vecka till Skellefteå. Kommunen står inför en samhällsomvandling som är unik i Sverige och Europa. Det inledande steget i utvecklingen är Northvolts etablering av en batterifabrik i Skellefteå. 

Men Northvolt skulle inte ha etablerat sig här om de enbart hade tittat på SCB:s prognoser, eftersom dessa baseras på historiska siffror – inte på vad dagens verklighet visar. Vid tillfällen som detta skapar prognoserna även felaktiga förutsättningar för kommuner och hela det offentliga systemet, då statliga myndigheter och organisationer också använder SCB:s basprognos som beslutsunderlag för sin samhällsplanering.  

För att öka kunskapen om dagens och morgondagens faktiska behov och förutsättningar har Skellefteå kommun tillsammans med företaget Ramboll därför tagit fram en scenarioanalys. Enligt denna kommer Skellefteås befolkning att öka till närmare 90 000 redan år 2030. Det innebär att kommunen på kort tid kommer att behöva växa med 25 procent. Detta ställer, som alla kan förstå, enorma krav på en enskild kommun när det gäller arbetskraftsattraktion, infrastruktur, bostadsbyggande och kompetensutveckling. Men kanske framför allt inom de viktigaste uppdragen som gäller trygghet, skola och service till dagens och morgondagens invånare.

Om SCB:s uppdrag att ta fram basprognoser i någon del hade varit framåtriktat hade Skellefteå redan haft flera stora infrastruktur- och boendelösningar på plats. Nu ligger de i stället i planer som inte är förverkligade.

Regeringen bör därför fråga sig hur SCB:s uppdrag kan utvecklas för att, vid sidan av traditionellt prognosskapande, bidra till Sveriges framsteg och utveckling. Lösningen i detta fall handlar enligt oss om framtidsstudier byggda på kännedom kring morgondagens utveckling – inte enbart på statistik baserad på historisk data.

 Här kan och vill vi hjälpa SCB och regeringen med förslag för framtidens uppdrag. På så sätt hoppas vi kunna bidra till att SCB i sitt framtida arbete kan medverka till svensk utveckling och tillväxt.

Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande (S), Skellefteå kommun

Evelina Fahlesson, kommunstyrelsens vice ordförande (S), Skellefteå kommun

Agneta Hansson, kommunstyrelsens 2:a vice ordförande (V), Skellefteå kommun

Andreas Löwenhöök, oppositionsråd (M), Skellefteå kommun