”Kommunernas effektivitet kan öka med nytt statsbidrag”

Kraven på välfärden ökar till följd av fler äldre och på många håll yngre och förväntningarna på välfärdstjänsterna ökar. Samtidigt finns ett tryck att undvika högre kommunskatter. Sammantaget medför detta att effektivisering blir allt viktigare.

Effektiva kommuner bör därför premieras med ett nytt statsbidrag. Bidraget kan ses som en belöning den som varit effektiv att fortsätta så och en uppmaning till den som inte varit effektiv att bli det. Statsbidraget bör vara generellt så att det kan användas på det sätt som den enskilda kommunen finner bäst. Därigenom blir bidraget riktat till kommunal effektivitet samtidigt som det är generellt.

I vår studie Morot utan piska – en ESO-rapport om stärkta incitament för kommunal effektivitet visar vi att det finns stora skillnader i effektivitet mellan kommunerna, skillnader som inte beror på olika förutsättningar hos befolkningens sammansättning, avstånd, socioekonomi och liknande. Vi är inte ensamma om att påtala skillnader i kommunernas effektivitet. Bland andra SKR, Svenskt Näringsliv och Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har också gjort det. Stora skillnader i effektivitet som inte beror på olika förutsättningar är svåra att försvara ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Alla kommuner borde kunna vara effektiva när naturliga skillnader har räknats bort.

Skattetrycket är kommunernas främsta drivkraft för effektivisering och i delar av landet kan också möjligheterna att välja boendekommun vara en drivkraft. Båda formerna av incitament har att göra med kommunala inkomster i förhållande till behov av kommunal verksamhet. Men som våra beräkningar visar tycks framgången i denna kamp variera. Stimulanser till jämförelser och benchmarking har än så länge inte förmått jämna ut skillnaderna i effektivitet och vi menar att det är dags för starkare stimulanser i form av ett statsbidrag till effektiva kommuner.

Skillnader i effektivitet kan genom jämförelser och benchmarking driva fram besparingar, bättre verksamhet och högre effektivitet. Den tanken ligger bakom en rad initiativ avseende jämförelser under senare år. Men jämförelserna har ännu inte kopplats till pengar direkt in i kommunkassan. Vi tror att ett generellt statsbidrag baserat på kommunernas effektivitet skulle kunna stärka incitamenten för att bedriva den kommunala verksamheten effektivt. Ett sådant statsbidrag kan ses som en investering i uteblivna framtida höjningar av kommunala skatter och mota sänkta ambitioner i kommunerna. Vi föreslår därför att effektiva kommuner ges en effektivitetspremie på upp till 1000 kronor per invånare till en sammanlagd kostnad på 1 miljard för staten.

Anders Norrlid, kommunekonom

Magnus Arnek, fil dr nationalekonomi

Tore Melin, senior konsult