”Kommunerna vaskar 12 000 utbildningsplatser”

Kompetensbristen är det största tillväxthindret för svenska företag. Våra medlemsföretag har en bristsituation när det gäller i stort sett alla typer av kompetens. Förra året misslyckades tre av tio rekryteringsförsök. Ofta saknas personer med rätt kompetens – i hälften av fallen kan företagen inte hitta personer med rätt utbildning. Inte sällan handlar det om yrkesutbildning.

I Arbetsförmedlingens platsbank finns över 26 000 lediga jobb som undersköterska. Inom besöksnäringen, installatörsbranschen och transportsektorn finns ytterligare 34 000 lediga arbeten.

LÄS MER: Dans och teater på sfi kritiseras – ”Pseudovetenskapligt och ineffektivt”

Samtidigt lever 1,3 miljoner svenskar på bidrag eller ersättningar i stället för lön. Situationen är ohållbar. Det är orimligt att Sverige både har ett växande utanförskap och en brist på kompetens.

För att vända den negativa utvecklingen krävs omfattande satsningar på vuxenutbildning och yrkesväxling. Ändå fryser tiotusentals platser på yrkesutbildningar inne när kommunerna upprepade gånger, och helt i onödan, lämnar tillbaka statliga yrkesvuxpengar. 

Över ett par års tid har miljardbelopp som öronmärkts för yrkesvux återlämnats. Bara i regeringens vårbudget för 2022 handlar det om 300 miljoner kronor – motsvarande drygt 12 000 utbildningsplatser.

Yrkesvux är yrkesinriktade utbildningar på gymnasienivå för vuxna. Satsningen är en del av Kunskapslyftet. Det handlar om utbildningar till yrken som barnskötare, plattsättare, bagare, undersköterska, rörmokare, kock, yrkesförare och anläggningsarbetare. 

Vuxenutbildningen fungerar på vissa håll bra, exempelvis i Västra Götaland, men på många andra platser finns varken ett relevant utbud eller en fungerande marknadsföring av utbildningarna. Allt för ofta klarar kommunerna inte uppdraget att leverera eller upphandla vuxenutbildningen. För relativt små branscher som tryckerier och skogsbruk skulle yrkesvux kunna vara en viktig del av kompetensförsörjningen.

I stora delar av landet är det inte ens möjligt att läsa vissa yrkesutbildningar. I Kalmar län gick inte en enda person VVS/fastighet förra året. Och det är nog stark konkurrens i Västernorrlands län om den enda studerande som fick gå Industriteknisk utbildning.

Priset för misslyckandet betalas gemensamt av arbetsgivarna och alla dem som vill ta klivet in på arbetsmarknaden, men vars utbildningsmöjligheter vaskas bort. Därför krävs ett nytt synsätt från regeringen – det är minst lika viktigt att utbildningarna startar som att det anslås resurser i statsbudgeten som inte kommer till nytta.

Vi vill se en större långsiktighet i statsbidragen för att ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar. Systemet måste förändras i samråd med huvudmän, utbildningsanordnare och branscherna som vill rekrytera.

Om inte detta hjälper måste det finnas en öppenhet för större förändringar kring finansieringen och huvudmannaskapet för vuxenutbildningen. Detta för att garantera att pengarna som satsas verkligen leder till att människor får möjlighet att gå en yrkesutbildning.

Låt vuxenutbildningen vara den fantastiska möjlighet till karriärväxling och förkovran för individen som den är tänkt att vara. Och låt inte näringslivet gå miste om de 12 000 utbildningsplatserna. För de behövs.

Anita Ifrig
Ansvarig kompetensförsörjning, Maskinentreprenörerna

Caj Luoma
Chef kompetensförsörjning, Transportföretagen

Elin Kebert
Expert kompetensförsörjning, Byggföretagen

Frida Andersson
Enhetschef kompetensförsörjning, Teknikföretagen

Jesper Hedin
Expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Jonas Jegers
Näringspolitisk expert, Almega Utbildningsföretagen

Jonas Lindberg
Utbildningsansvarig, Måleriföretagen

Karin Lindskog
Utbildningsansvarig, Glasbranschföreningen

Karin Thapper
Ansvarig kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen

Kristine Wiklund
Expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Gröna arbetsgivare

Peter Thomelius
Chef kompetensförsörjning, Visita

Pär Lundström
Senior rådgivare Kompetens- och Näringspolitik, Installatörsföretagen