Kommunerna ska vara snälla jättar mot de lokala företagen

Det finns en bild hos många att de flesta kommuner är väldigt små. Det är inte sant. Som arbetsgivare är de jättar, särskilt om man jämför med storleken på andra aktörer. Det finns förvisso en handfull kommuner i vårt avlånga land där den största arbetsgivaren är ett privat företag, men de är försvinnande få. Nästan överallt är det kommunhuset som är ortens gigant – oavsett hur liten kommunen i sig är i förhållande till våra största städer.

Det här är viktigt att ha med sig när man diskuterar hur kommunen agerar på marknaden. Den som är mycket stor måste också vara mycket snäll. Mängder av företag runt om i landet är beroende av de inköp som det offentliga gör från lokala företag. Pandemin har även medfört att fler företag blivit intresserade av offentliga kontrakt. Det offentligas behov är inte lika utsatt för marknadens nycker.

För en kommun kan det finnas många skäl att upphandla verksamhet. Det kan handla om allt från konsulttjänster till sophämtning. Det kan ge innevånarna fler alternativ att välja mellan, öka kvaliteten och effektiviteten i tjänsterna. Inte minst kan det bidra till ett bättre företagsklimat.

Kommunernas köp från privata företag ligger på ungefär 13 procent, som andel av verksamhetens totala kostnader, enligt Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Det har inte heller skett någon ökning under de senaste åren, snarare tvärtom.

Det är dock väldigt stor skillnad från kommun till kommun. I Täby, Solna och i Österåker köper kommunen närmare 40 procent av verksamheten från privata företag. I Vara, Ragunda och i Skinnskatteberg är motsvarande siffra mindre än 2 procent.

Även om det finns strukturella förklaringar till skillnaderna är det inte sällan politiska beslut som ligger bakom i hur hög utsträckning kommuner konkurrensutsätter sina inköp eller i stället väljer att utföra dessa i egen regi. Fortfarande finns det till exempel 128 kommuner i Sverige som inte har infört lagen om valfrihetssystem (LOV), tio år efter att den kom. Några kommuner har till och med tagit bort den.

Företagarna har granskat utvecklingen av kommunernas köp från privata företag sedan 2015. Vår granskning visar att det, trots att rikssnittet varit relativt oförändrat de senaste åren, faktiskt finns kommuner som har gått från att ligga en bra bit under snittet till att nu ligga över. Några goda exempel är Höör i Skåne som ökat från 10 till 16 procent och Älvkarleby som ökat från 8 till 14 procent. Även Vännäs och Nordmaling i Västerbottens län har ökat sina inköp från det privata rejält de senaste åren.

Samtidigt finns det kommuner där utvecklingen har gått åt motsatt håll. I Vaxholm, Åsele och Ljusnarsberg har inköpen minskat med 8 procentenheter sedan 2015. Det finns anledning att fråga sig vad detta beror på, och vad konsekvenserna blir för lokala företag som är beroende av kommunen som beställare.

Nu är det viktigare än någonsin att kommuner inte tappar takten i sina inköp. Kommunerna måste fortsätta med redan aviserade inköpsplaner och växla upp upphandlingar och andra investeringar för att på så sätt stimulera de lokala företag som är beroende av kommunen som kund. Att köpa något av en lokal leverantör i stället för att göra det själv kan vara just det som gör att lokala företag slipper gå omkull, speciellt i dessa prövande tider.

Pontus Lindström, expert lokalt företagsklimat, Företagarna

Magnus Johansson, expert offentlig upphandling och konkurrens, Företagarna