”Kommunerna måste se till att barn kan cykla till skolan”

I tre år har barnkonventionen varit svensk lag och artikel 24 i barnkonventionen tydliggör att barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Trots detta kan vi i Pep-rapporten, som släpps för femte året i rad, inte se att barn och ungdomars hälsa förbättras, utan siffrorna fortsätter vara nedslående.

Endast två av tio barn och ungdomar rör sig enligt rekommendationen och endast en bråkdel äter frukt och grönsaker enligt kostråden. Våra ohälsosamma levnadsvanor syns också i myndigheternas statistik. Andelen 11- till 15-åringar i Sverige som lever med obesitas har femdubblats under de senaste tre decennierna.

LÄS MER: Ministern vill se kommunerna hjälpa isolerade äldre

I dagsläget ser vi ingen ljusning när det gäller denna stora samhällsutmaning. Just nu står vi inför en lågkonjunktur och allt fler familjer rapporterar att det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Och vi vet att föräldrars ekonomiska förutsättningar spelar en stor roll för barns möjligheter till god hälsa. Barn vars vårdnadshavare är höginkomsttagare äter frukt och grönsaker oftare och deltar i fysisk aktivitet på fritiden i högre utsträckning än barn vars vårdnadshavare är låginkomsttagare.

En annan förändring vi sett under de här fem åren är att barns och ungdomars skärmtid ökade under pandemin, för att sedan stanna kvar på en hög nivå även efter pandemin. Från förra årets rapport vet vi att det finns samband mellan mängden skärmtid och psykisk ohälsa. I årets rapport kan vi se att en större andel av de barn som själva skattat sin generella hälsa som dålig eller mycket dålig svarar att de spenderat mer skärmtid med att titta på innehåll på sociala medier, jämfört med dem som skattat sin hälsa som bra eller mycket bra.

Det här resultatet är något vi i vuxenvärlden måste ta på allvar. Vi kan inte tillåta att en hel generation växer upp under de här premisserna medan vi vuxna passivt står bredvid. Den tid som blir tillbringad stillasittande framför en skärm är tid som kanske annars hade varit fylld av lek, spontandisco eller fotbollsträning.

Ohälsosamma levnadsvanor kan få stora konsekvenser både på individnivå och på samhällsnivå, såsom ökad risk för sjukdomar och därmed en ökad kostnad för hälso- och sjukvården. Därför är det i allas intresse att främja hälsosamma levnadsvanor, särskilt bland barn och unga.

Vi behöver agera nu för att skapa goda förutsättningar för att våra barn ska må bra i dag och för vår framtida folkhälsa. Vi föreslår därför tre viktiga åtgärder:

1. Fler aktiva transporter. Skolor och kommuner måste skapa bättre förutsättningar för barn och ungdomar att ta sig till skolan på ett aktivt sätt, som att promenera eller cykla.

2. Mer rörelse i skolan. Skolan behöver få ett tydligare uppdrag att tillhandahålla daglig fysisk aktivitet och rörelse, även utanför idrottslektionerna, för att fler barn ska komma i rörelse.

3. Hälsosammare matmiljö. I dag möts barn av skräpmat vad gäller reklam och utbud i den offentliga miljön, i butikerna, liksom i kiosken i skolan eller idrottshallen. Näringsliv, föreningsliv och det offentliga måste alla gå före genom att minska exponeringen av skräpmat riktad mot barn och unga och istället lyfta fram hälsosamma alternativ.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa och samhället behöver göra mer för att ge dem den rätten. Samhället behöver lyssna mer till barns röster, för att vi tillsammans ska kunna skapa de bästa möjligheterna för barn och ungdomar att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Så får vi Sverige att må bättre.

Carolina Klüft
Verksamhetschef, Generation Pep

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden