”Kommunerna måste erbjuda plats för cirkus”

Under pandemin har landets kommuner glömt bort att det varje år kommer en eller flera cirkusar. På platsen som förr användes för olika former av utomhuskultur står nu ett utegym, en padelbana, eller så har platsen belamrats med betongsuggor för att hindra ungdomar att sladda runt med A-traktorer. 

Ett antal kommuner har även krånglat till sina rutiner. Beskedet till den som vill boka är att ingen uppgift lämnas om ifall platsen är tillgänglig önskat datum. Cirkusar uppmanas att söka polistillstånd och i yttrandet till polisen lämnar kommunen besked. 

LÄS MER: Kommunikatörer anklagas för valfusk – hotellbygge väcker starka känslor

Denna säsong har flera kommuner avstyrkt tillstånd. Polisen måste följa kommunens yttrande. Dessutom gör polisens handläggning att cirkusarna får informationen alldeles för sent. De kan ansöka ett halvår i förväg, men beskedet från polisen kommer vanligen först två veckor före föreställningen. Därmed blir det omöjligt att planera turnéer.

Kommunerna förstår inte att deras yttrande till polisen är ett myndighetsbeslut. Det ska motiveras och innehålla besvärshänvisning. 

Villkoren för upplåtelse av offentlig plats har prövats rättsligt under våren, av missnöjespolitikern Rasmus Paludan. Enligt domar i flera förvaltningsrätter kan kommuner bara hindra användning av offentlig plats för allmänna sammankomster om det föreligger en uppenbar fara för ordning, säkerhet eller trafik. Varför stoppar kommuner cirkusar, när de inte får stoppa koranbränningar?

Cirkusföreställningar är allmänna sammankomster enligt ordningslagen. Rätten att hålla allmänna sammankomster skyddas av grundlagen. Enligt vår uppfattning betyder det att kommunerna måste erbjuda plats för allmänna sammankomster – inklusive cirkusar.

De här problemen drabbar även andra former av publikfinansierad utomhuskultur. Därför startar Cirkusakademien med stöd från Kulturrådet en kartläggning av offentliga platser och andra spelplatser i hela landet.

På många mindre orter är cirkusen årets enda professionella kulturbesök. Därför är målet att få med även stadsdelar och alla tätorter som har fler än tusen invånare. 

En enkät skickas under hösten till alla kommuner. Svaren ska publiceras i en sökbar databas. Syftet är att underlätta planeringen för arrangörer av turnerande utomhuskultur, så att de slipper lägga tid på kommuner som bara vill ha kulturbesök de själva planerar, beställer och betalar. 

Enligt rapporten Kulturfakta 2012:1 från Myndigheter för kulturanalys finansieras 61 procent av kulturen av hushållen, med andra ord av publiken. Det är vad kommuner riskerar att gå miste om genom stelbent hantering av tillstånd.

Janne Näsström
Direktör för Akademien för cirkuskonstens bevarande i Sverige