Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kommunerna lever inte upp till sitt rehabiliteringsansvar”

Under pandemin har färre personer fått tillgång till den rehabilitering de har behov av. För att säkerställa att kommunerna lever upp till sitt uppdrag behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering, skriver Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter.

Publicerad: 1 juli 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Äldre personer har inte fått det stöd de behövt för att främja och bibehålla fysisk aktivitet och självständighet i vardagen, skriver. Cecilia Winberg och Ida Kåhlin.

Foto: Emil Malmborg, Alexander Mahmoud


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringKommunerÄldresjukvård

Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering (MAR), är en funktion inom kommunal hälso- och sjukvård som kan innehas av en arbetsterapeut eller fysioterapeut och som syftar till att säkerställa en jämlik tillgång till patient- och kvalitetssäker kommunal rehabilitering. I nuläget finns 111 MAR, fördelat på 93 av landets 290 kommuner.

För andra gången har Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter genomfört en undersökning bland landets medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) gällande tillgången till rehabiliterande insatser i landets kommuner. Årets undersökning visar en liten förbättring av situationen jämfört med maj 2020, men fortfarande är det en tredjedel av kommunerna som inte anser att de lever upp till sitt rehabiliteringsuppdrag. Detta oavsett om det rör personer med covid-19 eller personer med rehabiliteringsbehov av andra anledningar. 

Oroande nog visar undersökningen att det under det gångna året skett ett skifte mot mer passiva insatser, vilket exempelvis har inneburit att äldre personer inte fått det stöd de behövt för att främja och bibehålla fysisk aktivitet och självständighet i vardagen. Detta är bekymmersamt då det riskerar att försämra deras möjlighet att upprätthålla sin hälsa, ökar risken för fallskador, spär på inaktiviteten och försämrar deras möjlighet till delaktighet. Sammantaget riskerar detta att leda till att människor blir än mer passiviserade och marginaliserade. 

LÄS OCKSÅ: KD: Det behövs en medicinskt ansvarig rehabiliterare i varje kommun

Kommunal rehabilitering är avgörande för äldre personer och deras möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. Med stigande ålder ökar risken för benskörhet, funktionsbegränsningar och sjukdom – tillstånd som med rätt insatser kan begränsas och förbättras. När kommunerna nu planerar för verksamhet efter pandemin behöver fokus skifta från passivitet till aktivitet. Det behöver finnas god tillgång till rehabiliterande kompetens i den kommunala hälso- och sjukvården. Handledning och utbildning av vård- och omsorgspersonal kring exempelvis förflyttningar behöver återupptas och hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser samt vardagsrehabilitering behöver prioriteras.  

Vår undersökning visar att det i 56 procent av kommunerna finns god till mycket god kunskap kring Socialstyrelsens planeringsstöd gällande rehabilitering i samband med covid-19. Men endast 44 procent av kommunerna uppger att dessa har implementerats. Att implementering inte gjorts i större utsträckning beror dels på brist på resurser, dels på bristande fokus på rehabilitering. Därför är det glädjande att en majoritet i riksdagens socialutskott gett uttryck för att det ska finnas en MAR i varje kommun och att frågan nu utreds av regeringens särskilda utredare Olivia Wigzell. Det behövs en samlande kompetens för rehabilitering i varje kommun för att äldre personer ska få rehabilitering som baseras på aktuell forskning. 

Att möta behovet av kommunal rehabilitering var en stor utmaning för landets kommuner redan före coronapandemin. Den gigantiska rehabiliteringsskuld som nu byggts på ytterligare kommer att bli kostsam för både individ och samhälle – aspekter som varken Sveriges kommuner eller regeringen längre kan blunda för. I betänkandet ”Vilja välja vård och omsorg. En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre” (SOU 2021:52) som överlämnades till regeringen den 16 juni tydliggörs de rehabiliterande insatsernas betydelsefulla roll i en personcentrerad och kunskapsbaserad vård och omsorg. Det är dags att gå från ord till handling. Om vi ska komma ifatt våra grannländer vad gäller kvaliteten i såväl den generella äldreomsorgen som den kommunala hälso- och sjukvården behövs en nationell kraftsamling för en jämlik och kunskapsbaserad kommunal rehabilitering. Vi behöver göra det som vetenskap och beprövad erfarenhet visar gör nytta för både individ och samhälle.

Äldres rätt till rehabilitering måste säkerställas, därför föreslår vi att:

… all vård- och omsorgspersonal utbildas i ett rehabiliterande arbetssätt.

… Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram indikatorer för kvalitetsuppföljning av hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder.

… regeringen tillsätter en nationell samordnare med uppdrag att verka för jämlik och kunskapsbaserad rehabilitering inom såväl kommunala som regionala verksamheter.

 

Cecilia Winberg, Förbundsordförande, Fysioterapeuterna

Ida Kåhlin, Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News