Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kommunerna har svårt att följa upp nyttan av ny teknik”

Endast en av tio kommuner har en etablerad process för införande av hälso- och välfärdsteknologi, skriver debattörer från Mälardalens universitet som vill se en nationell strategi.

Publicerad: 6 juli 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sarah Wamala Andersson, Matt Richardson, Therese Norgren och Anna Letterstål.

Foto: Jonas Bilberg


Ämnen i artikeln:

Digitaliserad vårdUpphandlingskriterier

Digitaliseringen av välfärden utvecklas snabbt, i synnerhet inom hälso- och välfärdsteknik, och intresset ökar ständigt när fler lever längre och vill ha en god hälsa och bättre livskvalitet. Hälso- och välfärdsteknologier används ofta utanför den kliniska miljön i syfte att stärka självbestämmande, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, med minskat inflöde till vården som följd. 

Precis som med läkemedel är det viktigt att bevisa effekter, nytta och risker av hälso- och välfärdsteknik från olika perspektiv – detta kallas för evidens. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel visar att drygt 3 miljarder kronor har lagts på att upphandla hälso- och välfärdsteknik under de senaste åren, men evidens om effekter eller uppfyllelse av någon form av etablerad standard (till exempel CE-märkning) har efterfrågats i mindre än 1 av 10 av alla offentliga upphandlingar.

LÄS MER: Strategichefen: Så kan AI lyfta offentlig sektor – ”Alla behöver inte börja från början” 

I samarbete med Novus har vi nyligen genomfört en undersökning bland landets kommuner som visade att åtta av tio kommuner som svarade hade implementerat någon typ av hälso- och välfärdsteknologi under det senaste året, men endast en av tio hade någon etablerad process för införande av dessa, och endast två av tio hade en plan för systematisk uppföljning eller utvärdering av effekter efter införandet. 

Djupare intervjuer med företrädare för några av kommunerna har belyst att kommunerna har svårt att följa upp effekterna och nyttan av tekniken, eftersom det saknas gemensamma riktlinjer på nationell nivå, och det finns ett stort behov av ett sammanhängande nationellt stöd.

Avsaknad av en nationell samordning och reglering innebär dyrare upphandlingsprocesser, försenat införande av teknik, ökad stress bland personalen och sämre tillgång till teknik som kan förbättra livskvaliteten för medborgarna.

För att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter bör inspiration hämtas från exempelvis Finland, Danmark, Estland och Storbritannien, som alla har utvecklat nationella strategier.

Vad behöver göras för att maximera nyttan av digitalisering och hälso- och välfärdsteknologier?

1. Regeringen bör ge ett tydligt uppdrag till en myndighet i samverkan med relevanta aktörer om att ta fram en nationell strategi för evidensbaserad upphandling, implementering, systematisk uppföljning och utvärdering av effekter av hälso- och välfärdsteknik. 

2. En nationell digital infrastruktur bör utvecklas för att sammankoppla olika evidensbaserade applikationer på ett rättssäkert och hållbart sätt som värnar om personlig integritet och som möjliggöra systematisk uppföljning och utvärdering. Detta bör utredas parallellt med hanteringen av EU-kommissionens förslag till en ny förordning för europeisk hälsodata (European Health Data Space). 

3. Regeringen bör öronmärka resurser för tvärvetenskaplig forskning där flera aktörer och medborgarna samarbetar för att belysa effekter, nytta och risker av hälso- och välfärdsteknik från olika perspektiv. Detta bör inte lämnas till enstaka kommuner eller regioner.

4. Regeringen bör tillsätta en statlig utredning kring en nationell strategi för att aktivt engagera och involvera medborgare i hur digitalisering kan påverka deras hälsa och välfärd. Digitalisering har skapat ett utanförskap för vissa grupper i samhället, som kan medföra ökande hälsoskillnader och onödiga samhällskostnader.

Digital hälsoteknik utvecklas i expressfart just nu och regeringen bör därför agera skyndsamt.

Sarah Wamala Andersson
Professor i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet

Matt Richardson
Seniorforskare i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet

Therese Norgren
Forskningsassistent i hälso- och välfärdsteknik, Mälardalens universitet

Anna Letterstål
Akademichef, Mälardalens universitet

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev