Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kommunerna behöver svara – vem hämtar returpappret 1 januari?”

Vid årsskiftet avskaffas producentansvaret för returpapper och i stället får kommunerna ansvar att samla in returpapper. Fastighetsägare runtom i landet vittnar om att kommunerna inte har kommunicerat hur detta ska gå till i tillräcklig utsträckning. Nu riskerar papper att brännas trots att det borde återvinnas, skriver flera debattörer från Fastighetsägarna.

Publicerad: 7 december 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”När kommunerna nu ska ta över ett ansvar från producenterna så är det nödvändigt att fastighetsägare enkelt får information om vad som förväntas av dem,” skriver debattörerna.

Foto: Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

ÅtervinningCirkulär ekonomiFastighetsägarnaKommuner

Den nationella målsättningen är att 90 procent av returpappret ska återvinnas. Många fastighetsägare har i dag avtal med entreprenörer som samlar in returpapper som boende sorterar. Denna service behöver omgående säkras genom att kommunerna övertar avtalen eller på annat sätt tar ansvar för att insamlingen fortsätter. Ett kommunalt insamlingsansvar kan omöjligen bygga på att fastighetsägare och entreprenörer tvingas teckna civilrättsliga avtal.  

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: ”Kommunerna kommer att ta ansvar för returpappret” 

I de fall det inte finns något avtal att överta bör kommunerna uppdra åt den som ansvarar för insamling av kommunalt avfall att även hämta returpapper. 

Det är viktigt att fastighetsägare får tydlig information om hur de ska agera. Även de boende har frågor som behöver svar. Men med en knapp månad kvar till dess att förändringen genomförs så har kommunerna inte klarat av att informera fastighetsägare och invånare i tillräcklig utsträckning.

Kommunerna har fått ett stort ansvar i och med att regeringen beslutade om att ta bort producentansvaret för returpapper. De kommunala kostnaderna väntas enligt Avfall Sverige och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) uppgå till 3–4 miljarder kronor för utbyggnad av bostadsnära insamling och sedan 200 –700 miljoner kronor per år för löpande underhåll. Det sker mitt under en period då stora förändringar av producentansvaret för övriga förpackningsfraktioner och material också planeras.

Fastighetsägare har länge engagerat sig för miljön och inte minst för att boende enkelt ska kunna hantera sitt hushållsavfall, matavfall, förpackningar och annat återvinningsmaterial. Men för att kunna göra detta på bästa sätt så behöver staten och kommunerna förstå att framförhållning och information är avgörande. När kommunerna nu ska ta över ett ansvar från producenterna så är det nödvändigt att fastighetsägare enkelt får information om vad som förväntas av dem.

I dag har kommunen monopol på insamling av kommunalt avfall. Om inte boende och fastighetsägare har information om hur insamlingen av returpapper ska gå till och hur återvinningen fungerar kan returpapper hamna i restavfallet och gå till förbränning. Hela 220 000 ton papper kan förloras till förbränning varje år.

Kommunerna motsatte sig att få ansvar för returpapper. I Aftonbladet 24/11 2020 beskrev Staffan Isling, vd på SKR tillsammans med Tony Clark, vd på Avfall Sverige: ”En fungerande återvinning kräver gedigna system. Att kommunerna skulle bygga upp en ny insamlingslösning för en sviktande bransch på ett år är både dyrt och orealistiskt. Det finns dessutom som bekant andra kostsamma och tidskrävande uppgifter under pandemin.”

Regeringen valde ändå att ta bort producentansvaret för returpapper. Det innebär exempelvis att den som trycker reklam eller delar ut gratistidningar inte längre behöver ta ansvar för att samla in och återvinna pappret. Kommunerna får dock inte låta sin besvikelse över regeringens agerande gå ut över miljön, fastighetsägare och boende. Kommunerna måste ta sitt ansvar och tydligt förklara hur de ska ombesörja att pappret samlas in och återvinns. Annars riskerar tilliten till insamlingssystemen att minska och leda till att människor blir mindre motiverade att sortera sitt avfall.

En viktig del i klimatarbetet är att skapa cirkulära flöden där återanvändning och återvinning säkerställs. Genom att återvinna material kan klimatbelastningen minska och vi vet att människor vill vara med och göra skillnad. Nu behöver kommunerna och den nya regeringen att visa ledarskap så att återvinningssystemen fungerar för fastighetsägare och boende.

Rikard Silverfur
Chef utveckling och hållbarhet, Fastighetsägarna Sverige

Magnus Hulthe Andersson
Näringspolitisk ansvarig, Fastighetsägarna Syd

Anni Carpelan
Chef hållbar utveckling, Fastighetsägarna Stockholm 

Björn Lundborg
Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna MittNord

Elin Rickardsson
Ansvarig näringspolitik, Fastighetsägarna GFR

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev