Kommuner, så tar ni ledartröjan i klimatfrågan

Det är sedan länge känt att kommuner och landsting har spelat en nyckelroll i Sveriges framgångsrika arbete för god miljö och hållbar utveckling. Svenska kommuner har stor kapacitet och stark demokratisk förankring. Genom självständigt arbete, lokala nätverk och en vilja att hitta kreativa lösningar är kommunerna en motor för samhällsförändring.

FN:s globala hållbarhetsagenda, Agenda 2030, är en chans för svenska kommuner att driva på arbetet för en hållbar samhällsutveckling. Agendan är nydanande genom att den fullt ut integrerar miljömål med sociala mål. Här finns stor potential att stärka såväl ekologisk som social hållbarhet.

En alltför sällan uppmärksammad – men fruktbar – utgångspunkt för lokalt arbete med Agenda 2030 är Unescos biosfärområden. Unescos program Människan och biosfären etablerades redan 1971, och var då unikt genom att sätta människans relation till livsmiljön i fokus. Idag fungerar biosfärområden runt om i världen som modellområden för Agenda 2030.

Idén med ett biosfärområde är att människor tillsammans i den lokala miljön kan hitta lösningar på lokala och – ytterst - globala hållbarhetsproblem. Människor ska kunna bo och utvecklas i områden samtidigt som samhället kan testa ny kunskap och metoder för att hållbart hantera relationen mellan människa och natur. Det handlar om att både bruka och bevara. Miljöproblemen sätts in i ett socialt, konstruktivt sammanhang.

Ett exempel på hur sådant lokalt arbete kan bedrivas är det svenska biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle, som består av kommunerna Götene, Mariestad och Lidköping. Tack vare biosfärområdet har kommunerna börjat samarbeta närmare när det gäller hållbar utveckling och flera innovativa idéer har blivit verklighet. Bland annat har Mariestad anlagt världens första anläggning för soldriven lokal vätgasproduktion.

Sveriges samtliga biosfärkommuner samlades i oktober på en konferens i Lidköping för att belysa och diskutera möjligheten att utveckla ledarskap för hållbar utveckling i svenska biosfärområden, i samverkan med aktörer som föreningar, företag, universitet och högskolor. Det finns idag fem svenska biosfärområden - Kristianstads Vattenrike, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Daläven, Blekinge Arkipelag och Östra Vätterbranterna - och i sommar väntas Unesco utnämna också Voxnadalen och Vindelälven-Juhtatdahka till biosfärområden.

Från och med i sommar kan hela 7 procent av Sveriges yta utgöras av biosfärområden och 4 procent av befolkningen bo i ett biosfärområde. Än många fler kommer att bo i anslutning till ett biosfärområde. 28 av Sveriges 290 kommuner skulle då ligga i ett biosfärområde. Konferensen resulterade i en avsiktsförklaring.

Deltagarna enades om vikten av fortsatt erfarenhetsutbyte biosfärområden emellan bland annat inom ramen för återkommande biosfärbiennaler. Detta utgör en unik möjlighet för offentliga aktörer, arbetsgivare och sociala entreprenörer att söka samarbetsmöjligheter med biosfärområdena.

Detta innebär en chans att ta fram lokala lösningar eller lansera ett pilotprojekt i en miljö där det finns förutsättningar för breda samarbeten. Ett framgångsrikt projekt kan sedan enkelt skalas upp och etableras också utanför biosfärområdet. Att detta också bidrar till att Sverige fortsätter att ligga i framkant när det gäller innovativ och hållbar samhällsutveckling för de globala hållbarhetsmålen, med starkt kommunalt ledarskap, är så klart en bonus.

Katarina Sundberg, ordförande för biosfärområdet Vänerskärgården med Kinnekulle

Lena Sommestad, ordförande Svenska Unescorådet

Johanna MacTaggart, nationell koordinator för Unescos biosfärprogram i Sverige