”Kommuner och regioner tvingas bli dumsnåla”

Kostnadsökningarna urholkar nu snabbt vården, skolan och omsorgen runt om i landet. Efter många år av besparingar vittnar nu våra förtroendevalda om att arbetsgivarna tvingas skära ner på personal. Det försvårar en redan ansträngd kompetensförsörjning. Höstbudgeten måste innehålla ett rejält tillskott till regioner och kommuner, så att de kan klara sina uppdrag.

Utmaningarna till följd av den ekonomiska krisen är omvittnat stora. Ökade kostnader till följd av inflation och höjda räntor pressar ekonomin. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att regioner och kommuner kommer att göra ett underskott på totalt 28 miljarder kronor 2024.

LÄS MER: Här får kulturen kosta – kommunerna som satsar mest

Vision organiserar medlemmar inom kommuner, regioner, kyrkan och privat sektor kopplat till välfärden. När vi ställde frågan till våra förtroendevalda i samtliga kommuner och regioner om hur läget ser ut, framgår att det bakom siffrorna döljer sig stora förändringar runt om i landet. En majoritet av arbetsgivarna har redan föreslagit eller beslutat om nedskärningar och många av besparingarna slår direkt mot välfärden.

Det handlar inte enbart om slopat kaffe och oklippta parker när kommuner och regioner nu drar åt svångremmen. Region Dalarna ska spara en halv miljard kronor, till stor del inom sjukvården. Region Sörmland ska spara lika mycket, varav 400 miljoner kronor inom sjukvården. I Norrköpings kommun, som uppmärksammats för neddragningar inom kulturen, kallar kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) själv besparingsåtgärderna för ett stålbad. På vissa håll i landet framförs att läget är allvarligare än under 1990-talskrisen.

De flesta kommuner och regioner försöker enligt vår sammanställning undvika uppsägningar av personal så långt det är möjligt, och väljer i stället att spara in på tjänster genom att inte nyanställa vid pensionsavgångar eller besätta tjänstledigheter med vikarier. Samtidigt ser vi att antalet uppsägningar inom välfärden fortsätter att öka jämfört med förra året.

En sådan här utveckling innebär direkta svårigheter att klara uppdraget men också problem på sikt. Både chefer och personal kommer att behöva göra mer med mindre resurser. Bemanningen kommer successivt att minska, vilket ökar den redan höga arbetsbelastningen. Sjukskrivningarna kommer som en direkt följd att öka. Risken är att människor söker sig från snarare än till välfärdsjobben, om förutsättningarna att göra ett bra jobb saknas.

Samtidigt strider besparingarna mot flera aktuella politiska målsättningar. Ett exempel är socialtjänstens roll när det handlar om att bekämpa gängkriminaliteten. Besparingarna på landets socialtjänster går inte ihop med ett ökat ansvar för att arbeta förebyggande. På samma sätt blir regeringens mål om att förbättra vården svårt att infria när regionerna går på knäna.

Barn, sjuka och äldre ska inte behöva betala priset för inflationen i form av sämre skola, vård och omsorg. Nu hamnar vi i ett läge där kommuner och regioner tvingas bli dumsnåla och skjuta problem framför sig. Satsningar på klimatomställning, förebyggande arbete, kultur och arbetsmiljö lönar sig i längden, men riskerar nu att prioriteras bort. Regeringen måste lägga fram en budget som innehåller stabila och tillräckliga statsbidrag för att ge kommuner och regioner goda förutsättningar att både utföra sina uppdrag i dag, och kunna planera långsiktigt för att möta de olika utmaningar de kommer att stå inför imorgon.

Veronica Magnusson, ordförande fackförbundet Vision