Kommunal: Visa oss den respekt vi förtjänar

Pulsen stiger snabbt när jag får en dragning av LO:s senaste lönerapport 2019. Jag är barnskötare, ett yrke som hör till de sämst betalda bland de som kräver gymnasieutbildning på hela arbetsmarknaden. Jag är kvinna, jobbar i barnsomsorg och är arbetare. Tätt efter kommer hela Kommunals kvinnodominerande kollektiv: skolan, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Elevassistenter, barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, lokalvårdare och skötare. Nina, Sead, Susanne, Ebon, Fahime, Halina och Kaarina. Det är vi som varje dag går till jobbet, till en allt för slimmad verksamhet, trollar med knäna, klonar oss och som trots detta skapar en välfärd i världsklass. Det är vi som möjliggör att det svenska samhället kan fungera.

Rapport efter rapport beskriver med siffror och diagram hur min och mina kollegors vardag är. Hur våra villkor ser ut, att vår arbetsmiljö sliter ut oss, att kvalitén brister och ingen av oss snart vill jobba kvar. Och få vill ens börja i våra yrken.

Dessa rapporters resultat är inte enbart siffror för mig. Jag känner siffrornas verklighet i min kropp och upplever dem varje dag i min strävan att få ekonomin att gå ihop. Diagrammen handlar för mig om Elaine och Gia som jobbat i barnomsorgen i hela sina liv, som gett allt och lite till och som tack mest troligt blir fattigpensionärer.

Det här duger verkligen inte år 2020. Jag älskar mitt jobb som barnskötare och mina kollegor älskar sina jobb. Och varje gång jag är på arbetsplatser och träffar medlemmarna i Kommunal känner jag en fantastisk gemenskap i just detta.

Men vi förtjänar respekt. Som arbetsgivare köper ni vår kompetens, den kunskap som vi fått genom utbildning och arbetskraft. Vi är inte tacksamma för att få ha ett jobb. Vi behöver varandra, och samhället behöver den verksamhet som vi skapar ihop för att funka.

Nu är det avtalsrörelse och upp till bevis för våra arbetsgivare. Kommunals medlemmars krav i avtalsrörelsen är knappt förhandlingsbara, då vi som organisation yrkar på högst rimliga förbättringar. Kollektivavtalen kan utformas så att vi löser de utmaningar välfärden står inför, om arbetsgivarna verkligen vill detta. Kollektivavtal som löser hundratusentals kommunalares vardagsbekymmer. Som får människor att vilja stanna i sina yrken och som lockar till sig alla dem som kommer att behövas.

Högre löner, bättre villkor och en arbetsmiljö som skapar förutsättningar för att se varenda unge, finnas där för morfar, städa sjukhusrummen och vårda pappa som insjuknat. Förutsättningar som gör att kommunalarna går hem från jobbet med stolthet över den kvalitet som kan skapas. Kommunalare som går hem utan oro över att ha skadat sin kropp, att ha ork kvar till sin egen familj och utveckla sin egen fritid.

Nu är det upp till bevis, att gå från ord till handling. Visa kommunalarna den respekt vi förtjänar. Den här avtalsrörelsen kan vi skapa skillnad tillsammans.

Jessica P Klemetsson, avdelningsordförande, Kommunal Stockholms län