Debatt
Kommunal: Stå upp för välfärden, centerpartister
Välfärden är ett gemensamt nationellt ansvar och det är därför inte rimligt att invånare i vissa kommuner tvingas att betala mer för samma välfärd. Det skriver Kommunals förbundsordförande Tobias Baudin, som uppmanar deltagarna på Centerpartiets kommundagar att använda sin samlade politiska kraft för att slå ett slag för utjämning mellan kommuner.
Publicerad: 31 januari 2020, 04:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Jag vet att Kommunal och Centerpartiet delar uppfattningen att välfärden ska vara offentligt finansierad,” skriver Tobias Baudin. Foto: Kommunal / Simon Hastegård, Bildbyrån
I dag (31/1) samlas Centerpartiet till kommundagar i Uppsala. Centerpartiet som i dag sitter i majoritetsstyren i 19 av landets 21 regioner och i över 200 av 290 kommuner. Det betyder att jättemånga av de yttersta ansvariga beslutsfattarna för svensk välfärd samlats under samma tak. Som ordförande för Kommunal – den fackförening som organiserar de absolut flesta av dem som gör jobbet i vår fantastiska välfärd – har jag ett medskick till diskussionerna.
Jag vet att Kommunal och Centerpartiet delar uppfattningen att välfärden ska vara offentligt finansierad, att den ska vara av hög kvalitet samt vara tillgänglig för alla i hela landet. Min erfarenhet är att de allra flesta förtroendevalda har ett enormt engagemang för att leverera förskoleverksamhet, skola, sjukvård och äldreomsorg av yppersta kvalitet.
En undersköterska som bor och arbetar i Dorotea betalar ungefär 12 000 kronor mer i skatt per år jämfört med en undersköterska som bor i Solna. Orsaken är att Dorotea kommun har en skattesats på 23,80 procent medan Solna har en skattesats på 17,12 procent. Det innebär en skillnad på 6,68 procentenheter. I bägge kommunerna, Solna och Dorotea, är Centerpartiet med i den politiska majoritet som styr kommunen. Jag är övertygad om att skillnaden varken handlar om ideologi eller förmåga.
Bakgrunden till att vi i Sverige valt att organisera och till stora delar finansiera välfärden lokalt är att ju närmare beslutsfattarna, de folkvalda politikerna, är sina medborgare desto bättre återspeglar de befolkningens vilja och lokala förutsättningar. Det är en klok tanke, och jag menar att det är en förutsättning för den starka välfärd vi har i Sverige.
Men det kräver i sin tur att det, oavsett om du är förtroendevald i Solna eller Dorotea, finns ekonomiska förutsättningar att tillhandahålla likvärdig offentlig service oberoende av stora skillnader mellan invånarnas inkomster eller andra strukturella förhållanden. Det är det kommunalekonomiska utjämningssystemet som ska justera dessa förutsättningar och utgångspunkten är att skillnader i kommunalskatt enbart ska spegla skillnader i ambitioner, effektivitet, service- och avgiftsnivå.
Men i dag speglar nivån på kommunalskatten i allt större utsträckning i stället den ökande andelen äldre. Tillsammans med den pågående urbaniseringen, som har medfört en allt större ekonomisk koncentration till storstadsområden, ökar skillnaden på de ekonomiska förutsättningarna i kommunerna.
Jämfört med år 2005 när dagens utjämningssystem implementerades har spridningen mellan kommuner med högst respektive lägst skattesats ökat. Den kommun som har haft den största skattesänkningen sedan 2005 har sänkt sin skatt med cirka 2,8 procentenheter medan den kommun som har höjt skatten mest har gjort det med 1,9 procentenheter. Av kommunerna med en beskattningsbar förvärvsinkomst över riksgenomsnittet så har drygt 70 procent sänkt sin skattesats medan det omvända gäller för kommuner med en skattekraft under riksgenomsnittet.
Kommuner som Ragunda, Nordmaling och Dals-Ed, med en stor andel av befolkningen som är 65 år eller äldre, har samtliga en skattesats över 23 procentenheter, vilket kan jämföras med Solna, Stockholm och Kävlinge vars skattesatser är klart under 19 procent och där andelen invånare som är 65 år eller äldre är mycket lägre.
Till råga på allt kommer många kommuner som redan i dag står med höga skattesatser att under de närmaste åren få ett ökat behov resurser. Framför allt påverkas ekonomin av att andelen 80 år och äldre ökar: Sveriges kommuner och Regioner (SKR) har beräknat att det krävs ytterligare 200 000 anställda för att möta behoven.
Kommunal anser att välfärden är ett gemensamt nationellt ansvar och det är därför inte rimligt att invånare i vissa kommuner tvingas att betala mer för samma välfärd. Därför vill jag uppmana er som samlats i dag att använda er samlade politiska kraft och slå ett slag för utjämning mellan kommuner – och ökade resurser till välfärden. Statens ansvar för en likvärd välfärd måste öka.
Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.