Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kommunal kvalitet trumfar kommunala varumärken

Jodå, kommuner får har visioner. Men alla visioner är inte lika lyckade och bäst gör man i att lägga resurserna på att erbjuda kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption, svarar Gissur Ó Erlingsson och Andreas Bergh i sin slutreplik.

Publicerad: 6 november 2019, 12:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KommunerKvalitetKorruptionTillväxt

Får kommuner ha visioner? frågar Michael Nilsson i ett svar på vår perspektivartikel om riskerna med platsmarknadsföring. Svaret är såklart ja — men alla visioner är inte lika lyckade.

Det är utmärkt om kommuner siktar på att ha korta handläggningstider, smarta trafiklösningar, kvalitet i välfärden och nolltolerans mot korruption. Däremot är det problematiskt om kommuner lägger mycket resurser på att slåss om en begränsad resurs, såsom uppmärksamhet på sociala medier, flyttströmmar eller utlokalisering av statliga verk.

Den centrala distinktionen är om konkurrensen mellan kommuner är ett nollsummespel eller inte. Underligt nog är det just den distinktionen Nilsson anklagar oss för att missa.

Ännu underligare är att Nilsson sedan ägnar det mesta av sin replik åt att diskutera konkurrens mellan kommuner just när den är ett nollsummespel, nämligen konkurrens om var människor ska bo. Nilsson skriver exempelvis:

"Smarta kommuner inser att tillväxt inte bara handlar om att inspirera till inflyttning utan att också stävja utflyttning."

Detta är dock bara en trivial uppdelning av nettoflyttströmmarna. Vad smarta kommuner faktiskt bör inse är att tillväxt ytterst är en fråga om produktivitet: att göra rätt saker på rätt sätt. Det främjas bland annat av faktorerna vi nämnde ovan, och konkurrens i dessa dimensioner är inte ett nollsummespel.

Nilsson skriver dock vidare om befolkningstillväxt, och berömmer sig om att varit med om att vända Söderhamns negativa befolkningstrend efter 21 år. Men Nilsson kan omöjligen veta hur Söderhamns befolkning skulle ha utvecklats utan hans insatser. Det faktum att han som enda svensk inbjudits till Danmarks nationella varumärkesprocess, Branding Danmark, är inte heller något argument i sammanhanget, vilket vi misstänker att Nilsson är fullt medveten om.

Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare, Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning

Gissur Erlingsson, biträdande professor, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News