”Klyfta mellan vad företagare och politiker ser”

Kompetensförsörjningen är en av företagens största utmaningar. I en ny undersökning från Svenskt Näringsliv, där 32 401 företag och 5 760 kommunpolitiker svarat, ser vi dock en klyfta mellan det man som företagare ser och det kommunpolitikerna ser.

Kommunpolitiker har överlag en mer optimistisk bild av den lokala kompetensförsörjningen än företagarna. Vi efterlyser därför en fördjupad dialog, för att gemensamt hitta effektiva åtgärder.

LÄS MER: Lista: Kommunerna som får bäst betyg från företagen – ”Handlar om vår överlevnad”

God kompetensförsörjning handlar om att kommunens unga ska kunna få ett jobb direkt efter gymnasiet, att vuxna arbetslösa ska kunna gå från bidrag till arbete och om att människor mitt i karriären ska kunna skola om sig när verkligheten förändras. God kompetensförsörjning är också en förutsättning för att kommuner ska vara attraktiva för såväl befintliga företag som potentiella nyetableringar.

I undersökningen skattar fyra av tio företag tillgången till medarbetare med relevant kompetens som dålig eller inte helt godtagbar i den egna kommunen. Bara vart fjärde företag upplever att det finns utbildningar i närområdet som motsvarar deras behov. Men de vill gärna medverka till en förbättring.

Tidigare undersökningar visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt. Yrkesutbildningar på gymnasial nivå är den utbildningsnivå som flest företagare vill rekrytera från och där är svårigheten som störst. Om tolv år kommer vi, om inget görs, att sakna 290 000 yrkesarbetare.

Nästan hälften av företagarna i vår nya undersökning vill ha en närmare kontakt med skolan i kommunen där de är verksamma. Bland företag som har medarbetare med gymnasial yrkesutbildning är viljan till samverkan med skolan ännu högre. Detsamma gäller medelstora och stora företag, samt de branscher som har satt lågt betyg på den lokala tillgången till kompetens. De som drabbas av kompetensbristen vill gärna vara en del av lösningen.

Det finns goda exempel på kommuner och regioner som har etablerat framgångsrika samverkansmodeller med näringslivet. I Värmland, ett starkt industrilän, fanns för några år sedan knappt någon industrirelaterad vuxenutbildning. Men sommaren 2018 föreslog fack och arbetsgivare en ny modell för samordnad regional vuxenutbildning, där Värmland blev ett försökslän. På bara några år har man sett ett snabbt ökande elevantal. En tydlig framgångsfaktor har varit att industrin fått ett tydligt mandat att driva arbetet framåt, men också att alla kommuner var med på tåget.

Vi ser en rad lärdomar från goda exempel runt om i landet:

1. Det finns en strukturerad samverkan med företag och branscher på lokal och regional nivå. Inom denna samverkan kartläggs behoven, utbildningsplatser dimensioneras, attraktionen stärks och mycket annat. Göteborgsregionen är en bra förebild.

2. I Skellefteå används yrkesvux som ett strategiskt verktyg. Och i Säffle har företrädare för den offentliga sektorn deltagit i det regionala arbetet med yrkescenter inom industrin och haft nära dialog med näringslivet, för att snabbt kunna sjösätta yrkespaket riktade mot näringslivets behov. Fler platser och en flexibilitet behövs för att möta behoven.

3. Studie- och yrkesvägledningen är uppdaterad om arbetsmarknadens framtida kompetensbehov som grund och den har en stärkt samverkan med det lokala näringslivet.

Kompetensutmaningen är stor. Men såväl föregångsexempel som företagsengagemang finns. Det innebär goda förutsättningar för att krafttag för bättre kompetensförsörjning ska lyckas. Nu behövs fler kommuner som kliver fram och agerar.

Mia Bernhardsen
Chef för kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv