Klimatet räddas av förnybar energi – inte av kärnkraft

Replik. Kristdemokraterna skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att det är ”nödvändigt att bygga ny kärnkraft för klimatets skull”. Det är svårt att se varför det skulle gälla i Sverige, när vindkraften byggs ut lika snabbt som när kärnkraften etablerades på 1900-talet, men till en kostnad som är 2–3 gånger lägre än för ny kärnkraft.

Produktionskostnaden för vindkraft har sjunkit snabbt. Energimyndigheten bedömde förra året att den ligger på omkring 36 öre/kWh för den vindkraft som tas i drift år 2020. Den låga produktionskostnaden innebär att vindkraften nu kan byggas utan stöd.

Trots att elproduktionen från kärnkraft minskar när Ringhals 1 och 2, av ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl, tas ur drift, förväntar Energimyndigheten i sin senaste kortsiktsprognos att Sveriges elexport år 2022 når rekordhöga 29 TWh. Detta beror på att elproduktionen från vindkraft, både enligt Energimyndigheten och Svensk Vindenergis senaste prognos, mer än fördubblas mellan 2018 och 2022. Den tillkommande vindkraftsproduktionen är nästan dubbelt så stor som den som faller bort när de två reaktorerna stängs.

Den förnybara elproduktionen – sol, vind, vatten och biokraft – kommer redan år 2022 att leverera 84 procent av den el vi använder i Sverige. Om vindkraftsutbyggnaden tillåts fortsätta i hög takt också efter 2022 kan vi skapa de marginaler som behövs för att elektrifiera den svenska industrin och transportsektorn och samtidigt öka den klimatnyttiga elexporten.

Kristdemokraterna medger att vindkraften och solkraften ”förvisso växer”, men menar att de inte ”utgör substitut på systemnivå”. Energimyndigheten anger det motsatta i en ny rapport – det är fullt möjligt med ett väl fungerande 100 procent förnybart elsystem om vindkraften och elnäten byggs ut.

Tillgången till vattenkraft ger Sverige särskilt goda förutsättningar för ett förnybart elsystem. Vattenkraften växelverkar bra med vindkraften – när det blåser kan vi spara vatten i magasinen och när vinden mojnar kan vattenkraften öka sin produktion så att vi alltid har den el vi behöver. Det finns också många synergier mellan vindkraften och en ökad elektrifiering. Billig el från vindkraft kan användas för att ladda elbilarnas batterier och för att till exempel producera den vätgas som behövs för att tillverka stål utan kol. Både bilbatterier och vätgas kan fungera som energilager och öka det förnybara elsystemets flexibilitet.

När det gäller elnäten är det viktigt att notera att stora delar av nätet är mellan 50 och 80 år gammalt och måste moderniseras och byggas ut oavsett vägval för produktionen.

Klimatutmaningen ska mötas men det finns ingen anledning att införa stora subventioner till icke förnybara energislag, när det finns förnybara alternativ som kan byggas ut på marknadsmässiga grunder.

Det är angeläget att regering och riksdag fokuserar på hur vi kan utveckla och dra nytta av Sveriges goda förutsättningar för konkurrenskraftig förnybar kraftproduktion – så att den pågående omställningen av elsystemet får fortsätta i oförminskad takt.

Vi har två förslag som borde vara enkla att genomföra. För det första bör det göras ett tillägg i miljöbalken som gör att klimatnytta alltid vägs in vid tillståndsprövning. För det andra bör fastighetsskatten från vindkraftverk tillfalla kommunerna, så att dessa får starkare ekonomiska incitament att tillstyrka vindkraftsprojekt.

Om vi menar allvar med att vilja rädda klimatet, med bibehållen konkurrenskraft, bör vi fokusera på kraftslag som ger direkt klimatnytta och snabbt kan byggas ut i stor skala på marknadsmässiga grunder.

Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi