Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

KI-professorer: Bekämpa ohälsan i våra utsatta områden

God hälsa har en avgörande betydelse för både barn och vuxna i socioekonomiskt utsatta områden. För att förbättra integrationen och bekämpa brottsutvecklingen måste större fokus ligga på att bekämpa ohälsan, skriver två forskare på KI.

Publicerad: 12 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I utsatta områden behövs en analys av data utifrån ett individperspektiv eftersom klyftorna i ekonomiska, språkliga och normativa livsvillkor ökar, skriver KI-professorerna Marianne Kristiansson och Solvig Ekblad.

Foto: Stefan Zimmerman


Ämnen i artikeln:

HälsaKriminalitetIntegrationspolitik

Dagens samhälles artikel den 16 november med rubriken ”Så fungerar Malmös hyllade avhopparprogram – ”De måste arbeta med sig själv” innehåller en viktig slutsats: Av de som visar intresse för att lämna ett kriminellt liv är det bara ett litet fåtal som lyckas.

Det som behövs är en analys av data utifrån ett individperspektiv eftersom klyftorna i ekonomiska, språkliga och normativa livsvillkor ökar. Data behövs från boende i de 61 områden som identifierades av dåvarande regering som utsatta.

I dessa områden har föräldrar och andra anhöriga svårigheter att utgöra goda förebilder. De är trångbodda, har låg utbildning och lever utanför arbetsmarknaden. Därtill leder våldet i området till minskad tillit människor emellan och till bristande framtidstro. 

Som vi skrev i en debattartikel i Göteborgsposten i somras är den kroppsliga ohälsan betydande i dessa utsatta områden. Därtill finns även en risk att den ohälsa som föräldrar har efter olika traumatiska upplevelser överförs till nästa generation. Kompletterande nycklar är därför att nyanlända så tidigt som möjligt blir delaktiga i sin egen integration, att ansvariga myndigheter ökar tempot i att informera om alla människors lika värde och att betydelsen av god hälsa lyfts ännu mer än idag. Såväl barn som vuxna är experter på sina egna behov och kan bidra på många sätt för att integrationen ska lyckas.

För att kunna öka nyanländas möjlighet att lära sig om de värderingar och normer som vi lever med i Sverige så är svenska språket A och O. Därutöver behövs mer kunskap om stressfaktorer för personer i migration såsom språkinlärning och hälsolitteracitet (individens förmåga att förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja och förbättra hälsa, samt att fatta självständiga beslut i hälsofrågor). 

Enligt en rapport från Skolverket som presenterades nyligen avbröt 47 procent studierna i Svenska för invandrare år 2020 utan att vara godkända. Arbete, föräldraledighet eller hälsa var vanliga skäl till avhopp i tidigare uppföljningar.  Utbildning och en stabil anknytning kan sannolikt ses som de stora skyddande faktorerna för att barn, ungdomar och vuxna inte ska hamna i kriminalitet. För att förhindra brottsutveckling krävs ökat fokus på riskfamiljer och på individer med sårbarhet för att rekryteras till brottslig verksamhet. 

I statsminister Magdalena Anderssons regeringsförklaring är ett av de prioriterade områdena att minska segregationen. Sveriges nya regering betonar att ”alla som kan jobba ska jobba.” Entreprenörskapsforum visade nyligen att skillnaderna i självförsörjningsgrad mellan olika grupper är betydande. Bland inrikes födda är genomsnittsindividen självförsörjande mellan 35 och 62 år. För utrikes födda från andra västländer är motsvarande åldersspann 39 till 59 år — men genomsnittsindividen född utanför västvärlden blir aldrig självförsörjande över sin livscykel. 

Solvig Ekblad
Psykolog och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning vid KI

Marianne Kristiansson
Läkare och adjungerad professor i rättspsykiatri vid KI

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev