Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

KI: Ge lärosäten en större roll vid nästa stora hälsokris

Inför nästa stora hälsohot måste lärosätenas kompetens och resurser användas på ett bättre sätt än under den gångna pandemin. Nu krävs ett mer genomtänkt och bättre fungerande samarbete mellan akademi och samhälle, skriver företrädare för Karolinska Institutet.

Publicerad: 25 februari 2022, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tidigt i pandemin inledde Karolinska Institutets forskare ett nära samarbete med hälso- och sjukvården kring covid-19. Det här kunde ske tack vare redan upptrampade samarbetskanaler. Vår poäng är att en fungerande beredskap måste vila på etablerade rutiner, det kan inte byggas upp under en brinnande kris, skriver KI:s rektor Ole Petter Ottersen och flera professorer.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TT


Ämnen i artikeln:

Corona i vårdenHögskolanSpecialistvård

Idag, fredag, presenterar Coronakommissionen sitt slutbetänkande. Det kommer lägligt, några veckor efter att nästan alla åtgärder mot spridningen av covid-19 tagits bort. Även om det är för tidigt att dra ett streck över pandemin, måste vi nu på allvar börja arbetet med att utveckla lärdomarna från de senaste två åren. Vi behöver kraftsamla för att skapa en bättre beredskap och samverkan inför allvarliga hälsohot i framtiden.

En sak som kommissionen redan diskuterat i tidigare delbetänkanden är att det råder otydlighet i gränser och mandat mellan statliga myndigheter, regioner och politiken. Koordinering och samordning mellan relevanta aktörer är avgörande för hur väl en kris kan mötas. Ett exempel på brister i hanteringen var den ojämna regionala belastning inom hälso- och sjukvården som kännetecknade den första pandemivågen, då oförmågan att fördela sjukvårdsresurser till regioner där behoven var störst blev uppenbar. 

I skenet av pandemin känns det befogat att se över den svenska förvaltningsmodellen och plocka upp de trådar som Ansvarskommittén lyfte för 15 år sedan. Här finns ett område som vi vill lyfta särskilt: hur kan lärosätenas kompetens och resurser användas för att möta samhällets behov vid ett kommande hälsohot? Vi menar att såväl politiken som berörda expertmyndigheter kunde ha använt våra resurser bättre och i högre utsträckning än vad som blev fallet. 

Det finns goda exempel. Tidigt i pandemin inledde Karolinska Institutets forskare ett nära samarbete med hälso- och sjukvården kring covid-19. På så sätt kunde ny kunskap och nya behandlingsmetoder snabbt implementeras i vården, till nytta för patienterna. Det här kunde ske tack vare redan upptrampade samarbetskanaler och etablerade kontakter mellan vårdpersonal och forskare. Vår poäng är att en fungerande beredskap måste vila på etablerade rutiner, samarbetskanaler, regelverk och strukturer. Det kan inte byggas upp under en brinnande kris. 

Det råder knappast någon tvekan om att det kommer fler allvarliga hälsohot och pandemier i framtiden – kanske dessutom mer smittsamma och dödliga än den farsot vi kämpat mot de senaste två åren. Vi har även en pågående ”tyst pandemi”: den ökande antibiotikaresistensen som riskerar att slå ut de effektiva behandlingar som i dag finns mot bakteriella infektioner. 

Det finns kort sagt många motiv för att bygga en bättre samverkan och beredskap för att kunna bemöta hälsohot eller hantera hälsokriser. I det arbetet måste akademin få en betydligt större roll. Vikten av kunskapsutveckling, forskning och utbildning kan inte överskattas.  

Vi vill därför uppmana regeringen och statliga myndigheter att skyndsamt bjuda in landets lärosäten till en dialog för hur vi tillsammans kan skapa en mer koordinerad och informerad interaktion och beredskap inför kommande hälsokriser.

Vi behöver helt enkelt skapa ett mer genomtänkt och bättre fungerande samarbete mellan akademi och samhälle – utan att det sker på bekostnad av den akademiska friheten eller lärosätenas autonomi. 

Det finns en del att lära av andra. I Australien skapades tidigt i pandemin ett formellt samarbete mellan regeringen och landets åtta ledande universitet som ställde expertis och forskare till förfogande.   

I somras etablerade KI ett särskilt center, Health Emergency and Pandemic Science Center. Genom inrättandet av detta center markerar vi vår avsikt att, i nära samarbete med andra lärosäten i Sverige, och med ett interdisciplinärt angreppsätt, kraftfullt medverka till samhällets samlade beredskap och aktionsförmåga vid en kommande kris. 

Centret ska ses som ett erbjudande till omvärlden. Nu måste politiken och myndigheterna skapa de nödvändiga förutsättningarna för att detta erbjudande kan realiseras och så att vi tillsammans kan bygga upp en bättre beredskap. 

Ole Petter Ottersen
Rektor Karolinska Institutet 

Anna Mia Ekström
Professor i global infektionsepidemiologi och överläkare, Karolinska Institutet och Södersjukhuset

Lars I Eriksson
Professor i anestesi och intensivvård och sammankallande i den arbetsgrupp som initierat KI:s Health Emergency and Pandemic Science Center

Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin och föreståndare för Health Emergency and Pandemic Science Center

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev