Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

KD: Momsregler ska inte bidra till sämre vård och utbildning

Vi kräver en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

Publicerad: 23 juni 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Den så kallade vårdmomsen har fördyrat och försvårat arbetet för många aktörer i vården sedan dess införande 2019, skriver Hampus Hagman, Acko Ankarberg Johansson och Christian Carlsson.

Foto: Henrik Montgomery/TT


Ämnen i artikeln:

MomsKristdemokraternaUtbildningVälfärd

Utredningen om vårdmoms har lagt fram ett allt för mjäkigt förslag, som inte kommer lösa grundproblemet med att olika aktörer inom vården betalar olika skatt för sin inhyrda personal.  För oss kristdemokrater är det kvaliteten på vården som är avgörande – inte i vilken regi den drivs. Därför är konkurrensneutralitet mellan offentliga och privata aktörer mycket viktigt.

Det senaste året har sjukvården varit under en enorm press och personalen har tvingats till insatser långt bortom vad som är rimligt. Tyvärr var pressen på vården hård redan före pandemin. Även om kvaliteten i vården ofta var – och är – mycket hög, så präglas den också av långa väntetider och ett hårt tryck på personalen. Därtill har den så kallade vårdmomsen fördyrat och försvårat arbetet för många aktörer i vården sedan dess införande 2019.

Vårdmomsen innebär att alla vårdmottagningar ska betala moms när personal hyrs in från ett företag. Det handlar inte bara om bemanningsföretag, utan också om personal som under många år arbetat som fast personal men i praktiken är konsulter och har avtal för sitt arbete. Detta är vanligt till exempel bland läkare i glesbygd som inte kan fylla upp sin tid på en enda vårdcentral, utan i stället har avtal med flera. 

Eftersom offentligt drivna verksamheter får full ersättning för sina momsutlägg så innebär momsen inte någon merkostnad för dessa aktörer, men privat drivna verksamheter får i stället en schablonersättning som staten betalar ut via regioner och kommuner. Schablonersättningen täcker dock inte de faktiska kostnaderna och betalas heller inte ut i samma utsträckning i de olika regionerna. Det innebär att konkurrensen snedvrids mellan offentliga och privata vårdgivare, och att skillnaderna i förutsättningar är stora mellan regionerna. 

Efter att regeringen under våren 2019 klargjorde att man inte tänkte lösa problemet, tog Kristdemokraterna initiativ till ett tillkännagivande i riksdagen om att utreda frågan. Detta röstades igenom i juni 2019. Först i februari året därpå tillsatte regeringen utredningen, och nu har den presenterat sitt resultat: en liten höjning av schablonersättningen. 

LÄS OCKSÅ: ”Vårdmomsen slår ensidigt mot privata aktörer” 

Att införa nya eller förstärkta momskompensationssystem kan möjligen vara en nödlösning på kort sikt, men den är inte hållbar, eftersom systemen tillämpas olika i regionerna. 

LÄS OCKSÅ: ”Skatteverket måste backa om vårdmomsen” 

Utredningens förslag är därför allt annat än tillfredsställande, eftersom det inte löser grundproblemet utan snarare cementerar ojämlikheterna som råder. 

Problematiken med moms på inhyrda konsulter drabbar även andra områden som tidigare varit undantagna från moms. Inom yrkeshögskolorna finns just nu en stor oro inför framtiden, eftersom Högsta förvaltningsdomstolen under våren fastslagit att utbildande konsulter ska anses vara inhyrd personal och därmed vara momspliktiga. 

LÄS OCKSÅ: Moms på vård minskar den idéburna välfärden

Om en yrkesutbildning ska kunna hålla hög kvalitet så är det förstås helt nödvändigt att låna in människor med spetskompetens från olika företag. Men även inom detta område snedvrids konkurrensen mellan privata och offentliga utförare, då offentligt drivna utförare får full momskompensation. Förra året stod de privata utförarna för 73 procent av alla yrkeshögskoleplatser, vilket indikerar att momsproblemet kan bli mycket stort.

Nu krävs en lagändring som tydliggör att vård, utbildning och alla andra välfärdsområden som är undantagna från moms, är det i alla led. Annars riskerar liknande problem att dyka upp på nya områden. 

I förlängningen riskerar momsbeläggningen av privata välfärdsaktörer både att leda till ojämlik vård – där inte minst glesbygden drabbas och till förvärrade problem med kompetensförsörjning på den svenska arbetsmarknaden. Det är alltså inte främst privata vårdföretag och yrkeshögskolor som kommer drabbas av detta – utan människor i behov av vård och utbildning. 

Hampus Hagman, Ledamot Skatteutskottet (KD)

Acko Ankarberg Johansson, Ordförande Socialutskottet (KD)

Christian Carlsson, Ledamot Utbildningsutskottet (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News