Jämställdhet vägen ut ur lågkonjunkturen

Jämställdhet är ett värde i sig, men bidrar också till ekonomiskt välstånd. Jämställda organisationer är mer effektiva och lönsamma samtidigt som jämställdhet stärker innovationsförmågan och minskar den ekonomiska sårbarheten. När Sverige riskerar att gå mot svagare ekonomisk utveckling finns därför all anledning att bygga in jämställdhet i den ekonomiska politiken. Här är fem förslag på hur det kan göras:

1. Anlägg ett jämställdhetsperspektiv i analysen

Könsblinda analyser ger en grund, ibland till och med missvisande, bild. För att få verklig förståelse för utmaningar så som en åldrande befolkning, ökande arbetslöshet och växande urbanisering måste könsfördelningen beaktas. Den äldre gruppen domineras av kvinnor som lever längre och har lägre inkomster. Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män består, och är särskilt stora bland utrikes födda. Det är unga kvinnor som i högre grad lämnar landsbygden.

2. Möt lågkonjunkturen med välfärdsinvesteringar
De fem miljarder som skjutits till av regeringen är välkomna men långt ifrån tillräckliga. Fyra av fem kommuner kommer tvingas till nedskärningar under 2020 och 18 av 20 regioner har svårt att hålla sina vårdbudgetar. Problemet är att det är svårt att hitta något att skära ned på eller effektivisera i. Kommuner och regioner, som till 80 procent bemannas av kvinnor, behöver alla händer och fötter. Personalen springer redan så fort den kan. Istället för att skära ned borde regering, regioner och kommuner göra allt för att behålla och utöka välfärdens personalstyrka för att möta den ökande arbetskraftsbristen.

3. En ansvarsfull styrning av resurser

Sveriges Kvinnolobby granskar årligen regeringens budget ur ett jämställdhetsperspektiv. Av erfarenhet vet vi att satsningar på verksamheter som riktar sig till och sysselsätter kvinnor ofta prioriteras ned, omdisponeras eller skjuts upp.

Vi vill se en styrning som tar ansvar för att varken satsningar eller nedskärningar ökar ojämställdheten. De tillitsbaserade styrmodeller som införs i kommuner, regioner och myndigheter får inte bli en ursäkt för att delegera ansvar för ekonomi och jämställdhet nedåt. Det går inte att säga till chefen för hemtjänsten att hon ska komma på var i verksamheten stora summor kan kapas. Dessa beslut måste fattas av den som har ett helhetsperspektiv och makt att påverka fördelningen av resurser mellan delar av organisationen.

4. Framtida skattereformer måste öka jämställdheten

Den nuvarande politiken upprätthåller och spär på ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Det gäller budgeten för 2019 som utgår från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion. Men det gäller också budgeten för 2020 som regeringen förhandlat fram med Centerpartiet och Liberalerna. När januariavtalets skattereform ska genomföras bör en utgångspunkt vara att skattesystemet ska utformas för att öka den ekonomiska jämställdheten.

5. En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler kvinnor i arbete

En hög sysselsättningsgrad bland kvinnor har tjänat Sveriges ekonomi väl. Stora skillnader mellan könen kvarstår dock – och det kostar. Om utrikes födda kvinnor arbetade i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor skulle de offentliga finanserna stärkas med 37 miljarder kronor. Trots det görs lite för att så ska ske, tvärtom får nyanlända kvinnor senare, färre och mindre effektiva stöd än nyanlända män, vilket Kalla Fakta tar upp i ett aktuellt program. För att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik där effektiva stöd riktas till kvinnor och kvinnodominerade välfärdsyrken.

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Jenny Andersson, sakkunnig arbetsmarknad och ekonomi, Sveriges Kvinnolobby