IS-återvändarna är inte värda en andra chans!

REPLIK. Jag håller med Kashif Virk om att det politiska etablissemanget måste ta ansvar för Sveriges medborgare. Men Kashif Virk ser mellan fingrarna gällande islamistisk terrorism. Det är inte att ta ansvar. Det är dessutom ett förhållningssätt som kan skapa ökad polarisering, främlingsfientlighet och islamofobi – just de saker som Virk säger sig vilja bekämpa.

Att påstå att människor som till exempel terroristen Michael Skråmo var okunniga om islam är direkt missvisande. Skråmo var enormt lärd inom islam och enormt kunnig i Islams heliga texter, så kunnig att han undervisade i flertal moskéer runt om i Sverige och var en uppskattad förkunnare på sociala medier. Det är inte konstigt då alla jihadister är djupt religiösa människor som tar sin tro på stort allvar. Dessa människor behöver alltså inte mer islam – utan mindre.

För att bekämpa våldsbejakande islamism behöver man bekämpa sekteristiska tolkningstraditioner. Imamer som Virk har ett stort ansvar att bemöta teologin, det är ett ansvar som vilar på alla landets imamer och muslimska ledare.

IS är inte vilken rörelse som helst. Vi talar om en av de mest brutala mördarsekterna i modern tid. Medlemmar av denna organisation är inte oskyldiga individer som man lättvindigt borde ge en andra chans, och de är definitivt inga offer. På grund av att vår regering har vägrat införa de lagändringar vi behöver för att bemöta den växande våldsbejakande islamismen kommer majoriteten av de så kallade återvändarna få gå fria på våra gator utan några som helst konsekvenser.

Sverige är ett av världens mest sekulära länder, förebyggande arbete mot våldsbejakande islamism måste därför bygga på sekulär grund. Mer islam kan omöjligt leda till bättre integration, eller ge oss de nycklar vi behöver för att bekämpa utanförskap och den socioekonomiska utsattheten som existerar i landets utanförskapsområden. Därför är muslimsk religiös utbildning inte svaret.

Nej, vad vi behöver är att samhället bemöter de teologiska och religiösa argument som våldsbejakande islamister använder för att legitimera sina brott mot mänskligheten. Det behöver ställas krav på att landets moskéer anstränger sig för att bekämpa totalitära och våldsbejakande tolkningstraditioner. Muslimska samfund måste engagera sig i kampen mot religiös sekterism och fanatism.

Samhället måste även kräva av muslimska samfund och föreningar att man på ett klart och tydligt sätt visar avståndstagande från religiöst skillnadstänkande och att man ska respektera och till och med underordna sig Sveriges lagar och normer. Så länge muslimska företrädare som Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer, och Kashif Virk inte med hårda ordalag fördömer och tar avstånd från våldsbejakande islamism finns det risk för att unga människor lockas och rekryteras av företrädare för ondskan, då de indirekt legitimerar den genom att ursäkta den.

Önskar man bekämpa polarisering måste man sluta att vara rädd för att skuldbelägga muslimer för de terrorhandlingar som militanta islamister begår. Man kan likt Virk erkänna att de som krigar för IS faktiskt är muslimer. Att de är muslimer är inte samma sak som att säga att de är representativa för islam. Alla jihadister är muslimer, men de flesta muslimer är inte jihadister. Tillsammans kan vi bekämpa jihadismen, en gång för alla.

Michael Gerard Arizanti, Svenska Sekulära för Fred och Rättvisa