”Investera nu för god hälsa i framtiden, kommuner”

Coronapandemin har slagit hårt mot Sverige och världen. Det finns fortfarande mycket att lära sig om detta virus. Men forskarna verkar vara eniga om att god hälsa och normalvikt är en skyddsfaktor mot ett allvarligt sjukdomsförlopp.

Vi vet att idrott och fysisk aktivitet är ett av de bästa sätten att förebygga ohälsa. Idrott i förening är dessutom en av få mötesplatser över gränser i vårt samhälle. I kväll träffas långt över 100  000 barn och ungdomar i hela landet för att träna eller tävla i någon av Sveriges 19 000 idrottsföreningar.

Vi är tacksamma över att vi har fått möjlighet att fortsätta bedriva stor del av vår mångfacetterade idrott genom hela pandemin. Från simskola till motionsgymnastik på coronaavstånd för 70+. Vi är stolta över att vi har lyckats ta det ansvaret. Med några justeringar kan vi ta ett ännu större ansvar om vi får träna och tävla smittsäkert på väg, i skog och vatten.

Lågkonjunkturens klor gräver sig allt djupare i den kommunala ekonomin. Alla siffror pekar på att vi står inför tuffa prioriteringar i flera år framåt. Pandemin har synliggjort de utmaningar samhället har med en ökande segregation och ökande hälsoklyftor. Klyftor som riskerar att öka de kommande åren. Idrottsrörelsen vill motverka dessa hälsoklyftor.

För att vi ska kunna göra det behöver vi plats att vara på. Det är på planen, i hallen, skaterampen eller spåret som idrott utövas. Det är där vi möts, kämpar, skrattar och bygger relationer. Har vi ingenstans att vara blir det ingen idrott.

Enbart 45 procent av kommunerna har en genomgripande analys och enbart 35 procent en utvecklingsplan för idrottsanläggningar. Det märks då idrotten inte finns med i kommunens planeringsprocesser. Dessutom har Sverige ett anläggningsbestånd som till stora delar byggdes under 1960- och 1970-talet. De är gamla och slitna och byggdes för ett annat samhälle.

Kommunerna måste våga prioritera förebyggande hälsa på lång sikt när investeringsbudgetar nagelfars i lågkonjunkturens fotspår.

Riksidrottsförbundet välkomnar att regeringen ger Boverket i uppdrag att se över en statlig satsning på idrottens infrastruktur – anläggningarna – för att bygga ett starkt Sverige som är anpassat för 2020-talet. Förhoppningsvis en bra injektion, men det är fortfarande kommunerna som måste våga satsa på förebyggande hälsa.

Sverige hade innan pandemin Nordens mest inaktiva barn och bara 22 procent av tjejerna och 44 procent av pojkarna i 10–15-åldern når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet.

Många kommuner ser idrottens kraft och har tagit fram ett idrottspolitiskt program som ledstång för att ge idrottsrörelsen så bra förutsättningar som möjligt. Det programmet kommer att hjälpa kommunerna att göra rätt prioriteringar de kommande åren. Tyvärr saknar hela två tredjedelar av alla kommuner en sådan långsiktig idé om idrottens roll.

En stark idrottsrörelse bidrar till att bygga social hållbarhet i samhället, såväl i de växande städerna som på landsbygden. Föreningslivet hjälper oss att hålla oss friskare, skapar möten mellan människor, bidrar till demokratisk skolning och ger möjlighet för individer att växa. För att kunna göra det måste föreningslivet ha någonstans att vara.

Vi kommer vara med i omstarten av Sverige, men vi behöver långsiktiga satsningar från kommuner och regeringen.

Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna