”Inkludera ungdomsrörelsen i det brottsförebyggande arbetet”

Om Sveriges kommuner ska kunna axla ansvaret för det brottsförebyggande arbetet med en budget på 21 kronor per person och år, så måste kommunerna söka ett samarbete med ungdoms- och civilsamhällesorganisationerna.

Men detta bör ske på likvärdiga premisser. Inte som i dag då civilsamhället får stå med mössan i hand och hoppas på bidrag.

LÄS MER: DS guidar: Allt om nya lagen – så ska kommunerna förebygga brott

Från och med den 1 juli 2023 är svenska kommuner skyldiga att ta fram, uppdatera och följa en lokal åtgärdsplan för brottsförebyggande arbete, detta i enlighet med lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Målet är att säkerställa ett effektivt och långsiktigt arbete med brottsförebyggande åtgärder över hela Sverige.

Däremot visar en uppföljning, gjord av Brottsförebyggande rådet, på att ”en relativt stor andel av kommunerna har ett stort arbete framför sig för att nå upp till de krav som den nya lagstiftningen ställer på kommunerna”.

Lägg därtill de drygt 21 kronor per invånare som kommunerna får i årligt statsbidrag för att axla detta extra ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Det är hög tid att utnyttja de metoder och erfarenheter som ungdoms- och civilsamhällesorganisationer redan besitter.

I propositionensom föregick den nya lagen presenteras ”unga på väg in i kriminalitet” och ”ungdomar som uppträder aggressivt eller våldsamt i skolan” som viktiga målgrupper. Under det senaste året har det pratats en del om barnfattigdom, kriminella gäng, och om barn som tar livet av andra barn. Debatten har kretsat kring den grova organiserade brottsligheten och tendensen att den sprider sig neråt i åldrarna.

Risken är att uppmålandet av unga som en homogen grupp, som varken kan eller bör vara med och forma samhället, resulterar i ömsesidig misstro mellan samhället och de unga. Vi vänder oss emot denna bild av unga. Det går inte att se unga som en homogen problemgrupp. Vi som träffar barn och unga varje dag ser en annan bild.

Vi ser hur Sveriges kommuner nu står inför att ta fram lägesbilder och åtgärdsplaner i det brottsförebyggande arbetet. Från olika håll betonas vikten av trygga mötesplatser, utökad samverkan mellan olika samhällsaktörer och ungas rätt till en meningsfull fritid.

Runt om i landet erbjuder KFUM, som Sveriges bredaste ungdomsorganisation, detta genom trygga mötesplatser för barn och unga, där ett stärkande ledarskap och hälsosamma nätverk står i centrum. Vi vet vad som händer när unga får en trygg plats att utvecklas på. Det skapar förutsättningar för individer att växa, ta ansvar och stärka både sitt självförtroende och sin självkänsla.

Utöver den nationella verksamheten bedriver KFUM även internationella utvecklingssamarbeten. I flera länder i Afrika arbetar vi, bland annat, med att nå och stötta unga som riskerar att fastna i kriminalitet och utanförskap. I Sydafrika, Togo, Ghana, Madagaskar och Senegal har färre än 2 procent av de unga i programmen återfallit i brott. Det nationella genomsnittet i dessa länder ligger vanligtvis på mellan 50 och 80 procent.

Genom att ungdoms- och civilsamhällesorganisationer inkluderas i det brottsförebyggande arbetet kan vi tillsammans utnyttja de erfarenheter och metoder som redan finns. Låt oss gemensamt skapa positiva beteenden och långsiktiga samarbeten för att lyckas med det brottsförebyggande arbetet.

När situationen nu ser ut som den gör måste kommunerna se till att samarbeta med de krafter som finns inom civilsamhället. Civilsamhället och idrottsrörelsen är i dag Sveriges främsta folkbildare och en viktig aktör för det brottsförebyggande arbetet.

Emma Hundertmark
Ordförande KFUM Sverige

Alexander Clemenson
Generalsekreterare KFUM Sverige