Inget barn som far illa ska falla mellan stolarna

Antalet anmälningar till landets socialtjänster om barn som far illa eller riskerar att fara illa har ökat. Socialstyrelsens kartläggning visar att nästan 1000 anmälningar om oro för ett barn tas emot av kommunerna varje dag. Det innebär nästan 1000 bokstavligen livsviktiga bedömningar om ett barn är i behov av stöd eller skydd. Nu krävs beredskap i form av personella resurser och kompetens för en av socialtjänstens viktigaste och svåraste uppgifter.

Trycket på socialtjänsten har ökat. Anledningarna är flera; fler personer står utanför de ekonomiska trygghetssystemen, förändringar inom Arbetsförmedlingen och brist på bostäder gör att allt fler människor söker hjälp och stöd.

När det gäller barn som far illa eller riskerar att fara illa har kommunerna länge påtalat att antalet ärenden har ökat. Samtidigt har det saknats nationell statistik över antalet anmälningar och dess innehåll, samt hur många anmälningar som leder till utredning.

Den ökning av antalet anmälningar som Socialstyrelsens kartläggning nu pekar på behöver inte betyda att fler barn far illa. Snarare att verksamheter som möter barn har blivit bättre på att uppmärksamma och att agera när de blir oroliga för ett barns situation.

Kartläggningen visar dock att det behövs en större likvärdighet mellan kommunerna när det gäller bedömningar och hanteringar av anmälningarna. Det handlar om likvärdiga arbetssätt för att säkra upp barnrättsperspektivet, men också om utveckling av it-systemen för att enklare kunna sammanställa uppgifter om anmälningar och om barnen som berörs.

En annan rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om kompetensförsörjning i socialtjänsten visar att det saknas prognoser och underlag för utbildningsdimensionering och kompetensförsörjningsarbete. Att göra bedömningar av barns behov av skydd och stöd är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna för socialtjänsten och dess personal.

Att det finns tillräckligt med personal med erfarenhet och kompetens liksom kända och inarbetade rutiner är därför både avgörande för en säker handläggning och bedömning av det enskilda barnets situation och behov och för att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsplats.

Inget barn ska falla mellan stolarna för att det är brist på personal eller för att rutinerna inte sitter. Det ska heller inte vara beroende av vilken kommun barnet bor i om det ska få hjälp eller inte.

I Visions senaste socialchefsrapport såg vi att rekryteringsläget förbättrats för första gången på flera år, ett positivt och avgörande trendbrott. Samtidigt är oron stor över vad det tuffare ekonomiska läget i kommunerna kommer innebära för socialtjänsten. En majoritet av kommunerna uppger att de står inför besparingar inom verksamheten. För att varje barn ska vara garanterat stöd och skydd krävs flera åtgärder.

Staten behöver:

￭ säkerställa att det utbildas tillräckligt många socionomer och att det finns tillgång till relevant vidareutbildning som matchar specialiseringen i yrket  
￭ ta ansvar över välfärdens finansiering, ökat tryck på socialtjänsten kräver ökad statlig finansiering genom generella statsbidrag
￭ tydliggöra socialtjänstens förebyggande uppdrag och i lagstiftningen säkerställa tillgången till tidiga insatser utan utredning och beslut
￭ ta ett samlat grepp kring utvecklingen av kommunernas it-system och digitaliseringen inom socialtjänsten

Kommunerna behöver:

￭ anpassa resurser efter behov, ökar antalet anmälningar behövs fler socialsekreterare
￭ säkerställa introduktion och kompetensutveckling för socialsekreterare
￭ ha en kompetensförsörjningsplan med utgångspunkt från socialtjänstens uppdrag och medborgarnas behov
￭ stärka det stödjande och närvarande ledarskapet i socialtjänsten

Så, när socialtjänsten behövs som bäst är det inte läge att göra kortsiktiga besparingar som i värsta fall leder till mänskligt lidande och högre kostnader på sikt. Involvera medarbetarna i utvecklings- och förändringsprocesserna – de är experterna!

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision