Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ingen ska behöva tacka nej till ett ortopedtekniskt hjälpmedel för att det är för dyrt”

Det behövs en översyn av egenavgifterna för ortopedtekniska hjälpmedel. Målsättningen bör vara att de ska vara enhetliga och låga över hela landet. Dessutom behövs det införas i ett enhetligt högkostnadsskydd för hjälpmedel i samtliga regioner, skriver flera ortopedingenjörer och ordföranden för intresseorganisationer.

Publicerad: 1 november 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Egenavgifter spelar en relativt liten roll som finansieringskälla för hälso- och sjukvården. I dag drabbar avgifterna därför främst personer med stora behov och små ekonomiska resurser, skriver debattörerna.

Foto: Cliff Owen/TT


Ämnen i artikeln:

HjälpmedelJämlik vårdRegioner

Mer än en halv miljon svenskar har någon form av rörelsehinder och många behöver ortopedtekniska hjälpmedel för att kunna klara sina vardagliga sysslor, sitt arbete och vara delaktiga i samhället. Ortopedtekniska hjälpmedel omfattar ortoser (skenor, bandage, korsetter etcetera), proteser och ortopediska skor som används för att förebygga och kompensera för olika funktionsnedsättningar. Exempelvis används ortoser för att underlätta gång hos personer med stroke eller cerebral pares (CP) och proteser för att möjliggöra dagliga aktiviteter efter amputation. Ortopediska skor används bland annat för att minska smärta eller förebygga fotsår hos personer med reumatoid artrit eller diabetes. Sveriges 21 regioner tar ut olika egenavgifter för hjälpmedlen, det vill säga avgifter som personen själv ska betala. Vi ser med oro på att avgifterna ökar över tid och kraftigt varierar mellan regionerna. 

Personer med behov av ortopedtekniska hjälpmedel betalar 0–200 kronor/protes, 0–800 kronor/ortos och 500-1000 kronor/par ortopediska skor beroende på region. Det beror alltså i hög grad på var personen bor hur mycket det kostar att få hjälpmedel. En person som exempelvis behöver två ortoser till sina ben samt ett par skoinlägg/fotbäddar behöver inte betala någonting alls i Västra Götaland, men får betala 750 kronor i Norrbotten och 2 400 kronor i Örebro. Därutöver tillkommer besöksavgifter (0–340 kronor/besök, beroende på region) och eventuella resekostnader.

Egenavgifter spelar en relativt liten roll som finansieringskälla för hälso- och sjukvården (SOU 2017:43). Avgifterna drabbar främst personer med stora behov och små ekonomiska resurser. Detta står i bjärt kontrast till målen om god och jämlik vård som lyfts fram i de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) och i nationell lagstiftning. Ett högkostnadsskydd hade kunnat förhindra att avgifterna slår mot personerna med störst behov. Ett sådant skydd finns dock endast i fyra av 21 regioner, och kostnadstaket varierar kraftigt mellan regionerna (750–2000 kronor/år).

Hjälpmedlen är avgörande för att klara det dagliga livet för åtskilliga personer. Många har låga inkomster på grund av nedsatt arbetsförmåga och tvingas ibland tacka nej till hjälpmedel på grund av ekonomiska skäl. De negativa konsekvenserna drabbar inte enbart individen utan resulterar även i högre kostnader för sjukvård och samhälle (SOU 2017:43). Ett exempel är när en person med diabetes tackar nej till ortopediska skor och därför utvecklar fotsår som leder till infektion, sjukhusvård och amputation. Lidandet blir stort, kostnaderna blir höga. 

Vi vill se en översyn av egenavgifterna för ortopedtekniska hjälpmedel med målsättningen att de ska vara enhetliga och låga över hela landet. Dessutom bör ett enhetligt högkostnadsskydd för hjälpmedel införas. 

Gustav Jarl
Ortopedingenjör, docent, Region Örebro

Ulla Hellstrand Tang
Överortopedingenjör, med.dr.ortopedteknik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen

Anton Johannesson
Ortopedingenjör, med.dr., TeamOlmed

Marie Eriksson
Ortopedingenjör, med.dr., TeamOlmed Stockholm

David Rusaw
ortopedingenjör, docent, Jönköping University, ordförande ISPO-Sverige

Nerrolyn Ramstrand
Ortopedingenjör, professor, Jönköping University

Åsa Strahlemo
Förbundsordförande DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet

Lise Lidbäck
Förbundsordförande Neuroförbundet

Marina Carlsson
Förbundsordförande Personskadeförbundet RTP

Stefan Jansson
Distriktsläkare, med.dr., ordförande NAG diabetes, Region Örebro län

Agneta Lindberg
Specialistsjuksköterska i diabetes, ordförande Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD)

Samuel Carlsson
Ortopedingenjör, ordförande Sveriges Ortopedingenjörers förening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev