Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Ingen ansvarar för nationella samhällsinsatser”

Ska vi klara målen i Agenda 2030 behöver staten hålla i rodret. Länsstyrelserna kan planera åtgärder i samverkan med kommuner och regioner, föreslår Roger Bydler, Klimatriksdagen.

Publicerad: 25 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Roger Bydler, styrelseledamot i Klimatriksdagen.

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Agenda 2030Energipolitik

Vi påminns i stort sett varje dag om de åtgärder och insatser som olika krissituationer kräver. I valrörelsen lyftes elpriserna och det starkt ökade behovet av elproduktion fram. Försenade och inställda tåg leder till problem för resande och skapar rubriker i tidningar. Klimatförändringen ställer stora krav på insatser för att vi ska klara gjorda åtaganden enligt Parisavtalet. I Dagens Samhälle läste vi 22 september en artikel där Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030, förde fram att vi inte kommer att klara beslutade mål.

Vem är då ansvarig för att insatser vidtas som kan åtgärda och helst lösa de behov och problem samhället står inför? Det korta svaret är: i de flesta fall ingen.

LÄS MER: Kommunerna klarar inte Agenda 2030-arbetet: ”Vi har jättestora sociala problem”

De senaste tre decennierna har många tidigare statligt drivna verksamheter inom olika sektorer avreglerats. Person- och godstrafiken på järnväg, elproduktion, mobilnät, bredband och laddinfrastruktur för elbilar är exempel på avreglerade samhällsviktiga verksamheter. Vad gäller nationell infrastruktur är det i dag egentligen bara väg- och järnvägsinfrastrukturen och stamnäten för elförsörjningen som staten har det direkta ansvaret för.

Vi ser också hur frånvaron av ansvar för nationell planering och genomförande av åtgärder inom olika infrastrukturområden drabbar människor. Elprisutvecklingen är ett exempel. Landsbygden och glesbygdskommunerna blir särskilt drabbade. Bristande mobiltäckning liksom avsaknad av bredband och laddinfrastruktur för elbilar är vardag för många boende på landsbygden. Till detta tillkommer avregleringen av posten, bilprovningen och olika välfärdstjänster.

För att uppnå målen i Agenda 2030 är välfärdssektorn av central betydelse. Även här har en avreglering skett. Apoteksverksamhetens avreglering ledde till att Apoteket AB fick avveckla sin väl fungerande lager- och logistikverksamhet. Konsekvenserna av bristen på tillgängliga mediciner fick vi erfara bland annat under coronapandemin. 

Det är alltså oftast hos marknaden och marknadens aktörer politikerna har lagt ansvaret för att vidta de åtgärder som krävs. Statens roll är i stort sett begränsad till att styra via lagar och regler samt att via olika kanaler ge finansiella bidrag och vidta finansiella stödåtgärder. Eftersom företag drivs med vinstsyfte, vilket även är lagstadgat, gör de naturligtvis inga investeringar som inte är lönsamma. I praktiken innebär detta att ingen har ansvar för att ta fram och verkställa nationella genomförandeplaner för åtgärder inom olika samhällssektorer. 

Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe var gäst i Ekots lördagsintervju 1 oktober. Hon fick då stå till svars för varför Svenska kraftnät inte har gjort mer för att förstärka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. Detta är i och för sig en berättigad fråga. Det som dock inte togs upp var orsaken till att det har uppstått ett underskott på el i södra Sverige. Naturligtvis var kraftbolagen medvetna om att avstängningen av kärnkraftverken 2015 skulle få sådana effekter, men de valde att satsa på utbyggnad i norra Sverige. Ett nationellt ansvar saknas för att elproduktionen byggs ut där den behövs.

Allt talar för att Sverige inte kommer att kunna uppfylla klimatmålen enligt åtagandena i Parisavtalet. Sannolikt inte heller de mål som är beslutade för Agenda 2030. 

Ska Sverige klara klimatmålen, målen i agenda 2030, och se till att även de som bor på landsbygden och i glesbygdskommuner ska få tillgång till service och infrastruktur som nu saknas, så behövs en förändring. En förändring där staten håller i rodret, planerar och garanterar att de åtgärder som krävs genomförs. 

Det kan ske genom att länsstyrelserna prioriterar och planerar nödvändiga åtgärder i samverkan med kommuner och regioner och säkrar finansiering för etablering och drift. På nationell nivå är den nya regeringens upplägg för kärnkraftsutbyggnad ett exempel som kan användas inom andra områden.

Roger Bydler, civilingenjör väg- och vattenbyggnad, styrelseledamot i Klimatriksdagen som är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Agenda 2030Energipolitik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev