Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Infrastrukturministerns blå dunster om järnvägsutbyggnaden”

Regeringens besked om Norrbotniabanan är inte ett exempel på expansiv realpolitik. Det rör sig i stället om politisk kommunikation som är allt annat än hederlig, skriver Nils-Axel Öberg och Björn Öberg.

Publicerad: 10 augusti 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tomas Eneroth borde fokusera på vad han kan göra för att påskynda utbyggnad av infrastruktur och därmed främja tillväxt, skriver Nils-Axel Öberg och Björn Öberg.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet, Pressbilder


Ämnen i artikeln:

JärnvägInfrastrukturinvesteringarTomas Eneroth

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) gick nyligen ut och berättade stolt att regeringen påskyndar utbyggnaden av järnväg – nu i formen av Norrbotniabanan. Enligt klassisk nationalekonomisk teori vore detta ett exempel på gott politiskt handlag och förståelse för hur expansiv realpolitik kan gynna Sverige efter en period av ekonomisk tillbakagång på grund av covid-19. Regeringen Löfven borde i så fall prisas för sin handlingskraft och djupa insikter om vad som krävs i detta läge. Dessvärre slår infrastrukturministern blå dunster i ögonen på svenskarna och det finns här inget att yvas över.

Bakgrunden är följande. Enligt Keynesiansk ekonomisk teori är det allmänt känt att regeringen kan och bör bedriva en expansiv politik efter en sammandragning av ekonomin. Det kan ske på olika sätt men ett av de mest typiska exemplen är investeringar i infrastruktur. Staten väljer då att öka de statliga utgifterna (för nationalekonomer bokstaven G som Government Purchases) varigenom ett nytt balansläge i ekonomin infaller som konkret innebär (allt annat lika) att BNP kan förväntas stiga. Tillväxt, med andra ord. Tillväxt är i dagens situation mycket eftersträvansvärt.

LÄS OCKSÅ: Eneroth: Landsbygden behöver mer stöd 

I USA är man i färd med att fatta ett sådant beslut – en ”infrastructure bill” om 1000 miljarder dollar tas med i budgeten. I Sverige däremot har däremot inget av substans hänt. Inget beslut är fattat rörande särskilda projekt som ökar de statliga utgifterna. Inga särskilda utgiftsposter finns. Inget avtal är tecknat med någon entreprenör. Inga åtaganden har gjorts. 

Infrastrukturminister Tomas Eneroth hade på sin pressträff därför inte möjlighet att precisera vilka utgifter som vi talar om eller när de skulle belasta statsbudgeten. Han kunde inte ens förklara varför han envist kallar detta att ”påskynda” en investering i järnväg. Inget påskyndas genom regeringens beslut – det är ett helt vanligt tjänsteärende inom ramen för en existerande nationell plan. Det kommer att ta minst tio år att förverkliga denna plan – men det är inte om tio år den svenska ekonomin behöver stimuleras. Det är nu vi ska elda på som amerikanarna – inte sedan.

Sanningen är givetvis den att regeringen Löfven vet bättre. Finansminister Magdalena Andersson (S) vet mycket väl att hennes regering inte får några poäng för projekt som inte finns – och som inte kommer att finnas förrän kontrakt finns tecknade och åtaganden är gjorda, i bästa fall om tio år eller mer. Bättre skulle det vara om regeringen faktiskt är handlingskraftig och villig att fatta aktiva och konkreta beslut som gynnar tillväxten, i synnerhet i en tid då ekonomin behöver detta. 

LÄS OCKSÅ: ”Varför värderas storstadsmänniskor och glesbygdsbor inte lika, Eneroth?” 

Regeringen pratar i stället om fiktiva projekt vars effekter på ekonomin i bästa fall kommer om tio år. Regeringen bedriver i detta fall inte politik – man ägnar sig bara åt politisk kommunikation och den är allt annat än hederlig.

I stället för att med all kraft slå blå dunster i ögonen på svenska folket borde Tomas Eneroth fokusera på vad han kan göra för att verkligen påskynda utbyggnad av infrastruktur och därmed främja tillväxt. Till skillnad mot Norrbotniabanan finns det ett järnvägsprojekt som inte bara är samhällsekonomiskt lönsamt men som dessutom har en känd prislapp – 8,65 miljarder kronor – och ett datum för byggstart: valåret 2022. 

LÄS OCKSÅ: Matcha industrins investeringar med ny infrastruktur 

Projektet heter Inlandsbanan och behöver inte beredas och planeras i tio år. Och bäst av allt – svenska staten behöver bara skjuta till en mindre del av investeringen men får hela värdestegringen. Projektet har legat på Infrastrukturministerns bord under hela mandatperioden, utan att han har gjort något åt det. Nu är det tid att gå från ord till handling om du vill få något av substans uträttat under mandatperioden, Tomas Eneroth. Öka de statliga investeringarna och skapa verklig tillväxt. 

Nils-Axel Öberg, Student vid Handelshögskolan, Stockholm

Björn Öberg, Advokat, specialist på stora infrastrukturprojekt

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News