Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Information räcker inte för att öka viljan att vaccinera sig

Det räcker inte med traditionella informationskampanjer som strategi för att generera den vaccinationshastighet av befolkningen, som krävs för att bromsa spridningen av covid-19. I stället behöver ansvariga myndigheter förstå och använda sig av beteendeforskning, skriver beteendeekonom Evelina Gunnarsson, nationalekonom Clara Leandersson och ekonom Frida Lindqvist.

Publicerad: 27 januari 2021, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Hittills har vi sett traditionella informationskampanjer, som verkar grundas på övertygelsen att våra invånare troget kommer att köa för sin spruta när de väl kallas, skriver debattörerna.

Foto: Petter Arvidson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

VaccinationerCoronavirusetMyndigheter

Ekvationen är enkel. En stor del av befolkningen måste vaccinera sig för att det hårda trycket på vården ska gå ned. Tveksamhet och vaccinmotstånd riskerar att växa sig starkare i takt med att knapphändiga strategier banar väg för den kommande massvaccineringen av svenskar i kampen mot covid-19. Strategier och verktyg för hur vi, befolkningen, ska låta oss vaccineras finns dock i resultaten från forskning inom beteendeekonomi och psykologi.

Hittills har vi sett traditionella informationskampanjer, som verkar grundas på övertygelsen att våra invånare troget kommer att köa för sin spruta när de väl kallas. Sveriges kommuner och regioner har redan spenderat över 122 miljoner kronor på kommunikation och informationsspridning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har spenderat 75 miljoner kronor. Regeringen föreslår därtill i sin första extra ändringsbudget att MSB får ett ökat anslag om 70 miljoner kronor för att stärka och utveckla kommunikationsinsatserna till allmänheten om vaccinering och coronapandemin. Det kommer inte att fungera särskilt bra. Det krävs mer genomtänka insatser för att nå fram, skapa förståelse och få gehör för vaccinering.

Andra länder använder redan beteendeinsikter i bekämpningen mot covid-19. I Danmark gav Sundhedsstyrelsen, den danska hälsomyndigheten, ut en rapport om hur arbetsgivare kunde använda beteendeinsikter för att minska smittspridning på arbetsplatsen. I Storbritannien har forskare inom beteendeinsikter involverats i ett rådgivande expertorgan till regeringen i bekämpningen av covid-19. WHO har dessutom nyligen belyst styrkan i att använda sig av beteendeinsikter för att effektivisera massvaccineringen.

Sociala normer spelar en central roll. Om vi uppfattar att normen i gruppen vi tillhör är att de flesta inte vaccineras ökar sannolikheten för att vi avstår. Om vi i stället uppfattar att normen är att vaccinera sig ökar det sannolikheten för att vi gör det. Beslutsfattare kan använda sig av denna insikt genom att göra normer framträdande. Att dessutom kommunicera normer genom relevanta budskapsbärare kan vara en särskilt framgångsrik strategi. Rekommendation från vårdpersonal att vaccinera sig spelar stor roll.
Personer drivs av olika motiv. Det är viktigt att myndigheterna möter och förstår bristande motivation att vaccinera sig och att de utgår från beteendeinsikter kring människors motivation när vaccineringsbudskap tas fram. Forskning visar att vi använder oss av mentala genvägar för att bedöma sannolikheter och risker. Om människor uppfattar att risken att få covid-19 är låg blir viljan att vaccineras låg. Den som tror att konsekvenserna av att bli smittad inte är allvarlig kommer heller inte vara särskilt villig att vaccinera sig. Men individer drivs av olika orsaker, till exempel att kunna gå tillbaka till ett normalt liv eller att rädda liv på andra. En öppen och transparent dialog och kommunikation om osäkerheter och risker, kring säkerheten och fördelarna med vaccinering, leder ofta till att fler vill vaccinera sig.
■ Det tredje ledet i en strategi, byggd på kunskap om beteendet, är att göra det enkelt för individen att vaccinera sig. Det finns starkt stöd i forskningen att så kallade förval eller defaults, där individer blir tilldelade vaccinationstider, är en effektiv åtgärd att öka vaccinupptaget. Även sms-påminnelser eller att hjälpa individer att utforma en plan för vaccinering. En studie visar att vaccinationsfrekvensen av influensavaccin ökade 13 procent bland ett företags anställda när de fick påminnelser om att boka in en tid för vaccination.

Staten, regionerna och myndigheterna bör fokusera på insatser som tar hänsyn till evidens från beteendeforskningen. Vi förespråkar därför en vaccinationsstrategi som grundar sig i beteendeinsikter, där tydligare budskap och en starkare samordning i vaccineringsarbetet, kan möjliggöras. Då finns det en chans att vaccinationsprogrammen blir framgångsrika och bidrar till att smittspridningen stannar upp i vårt land.

Evelina Gunnarsson, beteendeekonom, Ramboll

Clara Leandersson, nationalekonom, Ramboll

Frida Lindqvist, ekonom med inriktning hållbar innovation och beteendeinsikter, Ramboll

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev