Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Inför nationell buffert med livsviktiga läkemedel”

Krafttag krävs mot bristen på läkemedel. En nationell buffert är en del. Regeringen måste också verka för att EU-länderna tillsammans ställer tuffare krav på läkemedelsbolagen – i dagsläget ställs patienter i olika länder mot varandra, skriver Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening.

Publicerad: 28 januari 2020, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Problem med att läkemedel tar slut hos läkemedelsföretag växer lavinartat, skriver debattören.

Foto: Linnea Rheborg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

LäkemedelApotekEURegeringen

Problem med att läkemedel tar slut hos läkemedelsföretag växer lavinartat. Nya fakta visar hur restnoteringar faktiskt slår mot patienter över hela Europa och att Sverige är ett av de länder som drabbas hårt. Patienter i olika europeiska länder ställs mot varandra och vi kan se exempel på hur det leder till ökad protektionism. Det är hög tid att gå till botten med varför livsviktiga läkemedel inte går att få tag på och lösa grundproblemet. Den enda vinnaren i dag är den globala läkemedelsindustrin. Vi kommer inte att klara det utan gemensamma europeiska åtgärder som sträcker sig över landsgränserna.

I Sverige har antalet restnoteringar ökat lavinartat. Även om Läkemedelsverket anar att ökningstakten minskat så har upp emot 1 000 läkemedel saknats under 2019, jämfört med cirka 150 år 2015. Det finns dessutom ett mörkertal eftersom företagen inte alltid anmäler när läkemedel tar slut eller riskerar att ta slut. Ett par olika rapporter som har publicerats på senare tid belyser effekten av restnoteringar. I december 2019 kom myndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket med en rapport om direktexpedieringsgraden på apotek.

Rapporten visar att andelen recept som apoteken inte kan expediera direkt har ökat med cirka 2,5 procentenheter sedan 2015 (då en liknande undersökning gjordes). Det är främst antalet restnoterade läkemedel som ökar och är nu en av de allra vanligaste orsakerna till att apotek inte kan expediera läkemedel direkt. Ökningen är över 140 procent på fyra år. Det motsvarar 2 miljoner kundmöten varje år där läkemedel inte kan expedieras direkt på grund av att läkemedelsföretagen inte kan leverera. Apotekens europeiska branschorganisation PGEU kommer i dagarna med en ny rapport som beskriver att problem med restnoteringar finns i hela Europa och växer markant i 21 av 24 länder. För tillfället restas över 360 olika läkemedel i Sverige. Det innebär att vi tillhör den tredjedel av länder som har flest pågående restnoteringar.

I en europeisk jämförelse är Sverige hårt drabbat av restproblematiken, däremot har vi vissa verktyg som i flera fall kan underlätta för patienterna som drabbas. Både apoteken och förskrivarna får byta ut till alternativa läkemedel, andra styrkor eller har möjlighet att köpa läkemedel från andra länder. Men om farmaceuterna fick ökade möjligheter till byte av läkemedel vid receptdisken skulle flera situationer kunna lösas på apoteken. Denna möjlighet finns ibland annat i Norge och Storbritannien.

Initiativ för att mildra effekterna har börjar komma på plats, och det är bra. Apotek och förskrivare får nu lite bättre information inför att bristsituationer uppstår, något som flera andra länder saknar. Inom kort kommer även FASS.se att börja informera om restnoteringar. Men regeringen behöver ta ytterligare krafttag mot problemet. Ett nationellt buffertlager kan vara en del för att undvika akuta situationer av livsviktiga läkemedel.

I Norge har regeringen föreslagit förbud mot export av läkemedel och ransonering till de allra mest behövande vid restsituationer. Det är en farlig utveckling när länder börjar spela ut varandra i stället för att hjälpas åt och gemensamt ta tag i grundproblemet. Sverige bör därför verka för att den Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) får i uppdrag att ställa krav på läkemedelsföretagen att i tid rapportera när och hur rester uppstår. Vi måste ställa gemensamma krav på läkemedelsindustrin för ökad produktion, ökad transparens och mindre känslighet för störningar i den slimmade distributionskedjan.

Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev